Länder runt om i världen har infört olika karantänsregler för att hantera covid-19-pandemin. Vi visar att de privata välfärdskostnaderna av att tvingas stanna hemma utanför arbetstid är betydande. Vi finner även att längre och mer strikta karantäner är oproportionerligt mer kostsamma än lindrigare karantäner.
Den pågående covid-19-pandemin har inneburit att karantänsregler införts i många länder. Det är viktigt att förstå de fördelar och kostnader som olika karantänsregler medför. En sådan analys bör ta hänsyn till både de direkta och indirekta effekterna en policy har på välfärden. De direkta effekterna innefattar en analys av den potentiella målkonflikten mellan att reducera dödsfallen och att stabilisera ekonomin.
För att få en mer fullständig analys krävs också att man ser till mer indirekta effekter såsom det lidande och obehag människor i karantän upplever. Till skillnad från direkta kostnader och fördelar som kan mätas med observerbar ekonomisk aktivitet och offentliga register är dessa indirekta kostnader svårare att få grepp om.
Enkät med hypotetiska karantänsscenarier
Vi har genomfört en enkät för att mäta de indirekta välfärdskostnaderna av att införa karantänsregler som begränsar människors möjlighet att lämna sina hem för annat än arbete. I enkäten presenteras deltagarna för en uppsättning karantänsscenarier som skiljer sig åt i hur länge karantänen pågår och hur många timmar man tillåts vara från hemmet utanför arbetstid.
Deltagandet är frivilligt. Om respondenten väljer att vara med i ett specifikt program betalas en ersättning ut. Genom att låta deltagarna i studien ta ställning till en rad sådana scenarier som är kopplade till olika ersättningsnivåer, kan vi få ett välfärdsmått för kostnaden av att stanna hemma.
Högre välfärdskostnader för äldre
Våra resultat indikerar att de indirekta välfärdskostnaderna av karantänsregler är betydande. Välfärdskostnaden för exempelvis en nationell en-månads karantänspolicy som endast tillåter åtta timmar utanför hemmet per vecka utöver arbetstid är 3,7 miljarder kronor. Detta motsvarar 9,1 procent av Sveriges månatliga bruttonationalprodukt. Kostnaden kan översättas till 29 600 så kallade kvalitetsjusterade levnadsår, vilket motsvarar mellan 3 700 och 8 000 dödsfall i covid-19.
Vi finner att striktare och längre karantäner är mer än proportionerligt kostsammare än lindrigare och kortare karantäner. Exempelvis är den upplevda kostnaden för en två veckors karantän som tillåter 14 timmar hemifrån utanför arbetstid 290 kronor per vecka, medan en sex veckors karantän som endast tillåter två timmar hemifrån utanför arbetstid uppgår till 2 200 kronor per vecka.
Resultaten visar också på tydliga kostnadsskillnader mellan olika befolkningsgrupper. Till exempel finner vi att kostnaderna för äldre personer är betydligt högre än för resten av populationen även efter att vi har tagit hänsyn till socioekonomisk status. Detta innebär att policyer som riktar sig mot de äldre kan ha högre kostnader än man tidigare trott.
Vår studie omfattar bara kostnader som beror på begränsningar av människors fritid. För att få den totala samhälleliga kostnaden av en striktare policy måste kostnaderna av att stänga ner arbetsplatser, skolor samt barnomsorg och den generella reduktionen i ekonomisk aktivitet läggas till.
IFN Working Paper nr 1340, ”The Individual Welfare Costs of Stay-at-Home Policies”, är författat av Ola Andersson, IFN och Uppsala Universitet, Pol Campos-Mercade, Köpenhamns Universitet, Fredrik Carlsson, Göteborgs Universitet, Florian Scheider, Zürichs Universitet och Erik Wengström, Lunds Universitet och Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Vill du veta mer? Kontakta Ola Andersson ola.andersson@ifn.se
