Vi visar att kvinnor anser att klimatförändringarna kommer att påverka oss mer än vad män tror, men även att kvinnor i högre grad ändrat sitt beteende för att minska sin klimatpåverkan jämfört med män med likartad klimatsyn. Män och kvinnor med samma klimatsyn stöder däremot statliga klimatstyrmedel i samma utsträckning.
I en enkät genomförd av Naturvårdsverket 2018 tillfrågades 1 000 slumpvis utvalda svenskar om deras syn på klimatet. Denna uppsats analyserar tre typer av frågor från enkäten: A) generella frågor om klimatförändringarna, B) respondenternas inställning till olika statliga styrmedel för att minska klimatförändringarna, samt C) vad respondenterna själva har gjort i syfte att minska klimatpåverkan i sin vardag.
I samtliga frågor fick respondenterna indikera i vilken grad de instämde med olika påståenden. Nedan redovisar vi några av resultaten, där vi har tagit hänsyn till skillnader i bakomliggande faktorer mellan män och kvinnor, exempelvis utbildningsnivå, om personen arbetar inom den offentliga sektorn eller om personen ofta kör bil.
A. Kvinnor anser att klimatförändringarna kommer att påverka Sverige mer än vad män tror
I den första delen av enkäten fick respondenterna ta ställning om: 1) klimatförändringarna är något som kommer att påverka oss i Sverige, 2) Sverige som land kan göra något för att stoppa klimatförändringarna, samt 3) respondenten själv kan göra något för att stoppa klimatförändringarna. Vår analys visar att kvinnor instämmer med dessa påståenden i större utsträckning än män också när man kontrollerar för bakomliggande faktorer.
B. Kvinnor är mer positivt inställda till statliga styrmedel för att minska klimatpåverkan
Respondenterna tog ställning till tre typer av styrmedel med syfte att bromsa klimatförändringen: 1) extra skatter och avgifter på varor och tjänster som orsakar stora klimatpåverkande utsläpp, 2) bidrag till köp av varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp, 3) mer information till hushållen om klimatförändringen för att få dem att välja varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp.
Vår analys visar att kvinnor stöder de olika styrmedlen i högre grad än män, men att könsskillnaden försvinner när man tar hänsyn till skillnaden i synen på klimatförändringar. Män och kvinnor med samma syn på klimatet stöder alltså styrmedel för att minska klimatpåverkan i samma utsträckning.
C. Kvinnor har i högre grad än män vidtagit åtgärder för att minska sin klimatpåverkan
Till sist fick respondenterna svara på i vilken utsträckning de själva vidtagit följande åtgärder i vardagen för att minska sin klimatpåverkan: äta mindre kött, källsortera, minska energianvändningen i hemmet, återanvända saker, ändra sitt val av dagliga transporter, samt ändra destinationen för sin semesterresa. Analysen visar att kvinnor är mer benägna att vidta sådana åtgärder än män, och att så också är fallet när de jämförs med män med likartad syn på klimatförändringarna. Framtida forskning bör undersöka om liknande könsmönster kring policystöd och åtgärder gäller också för andra stora samhällsutmaningar.
