Med hjälp av ett fältexperiment studeras diskriminering mot barn med ADHD och diabetes typ-1 vars föräldrar undersöker möjligheten för dem att få plats i den obligatoriska förskoleklassen för 6-åringar. Resultaten visar att framför allt privata utförare väljer bort barn med funktionsnedsättning och att det främst är barn med ADHD som drabbas.
Inom forskningen är det i dag relativt väl känt att personer med olika former av funktionsnedsättning och funktionsvariation stöter på hinder på arbetsmarknaden. Däremot saknas i hög grad kunskaper om i vilken utsträckning barn med dessa egenskaper diskrimineras i skolan.
2 000 skolor kontaktades
Med hjälp av ett fältexperiment har vi studerat förekomsten av diskriminering mot 6-åriga barn vars föräldrar söker efter plats i den obligatoriska förskoleklassen. De fiktiva barnen i experiment hade antingen diagnosen ADHD eller diabetes typ 1. Föräldrar till dessa barn och föräldrar till barn utan diagnos kontaktade i december 2019 mer än 2 000 svenska skolor via e-post, och efterfrågade information angående möjligheterna för deras barn att få plats i obligatorisk förskoleklass för 6-åringar höstterminen 2020.
Resultaten från experimentet visar att barn med ADHD och diabetes typ 1 väljs bort när föräldrar kontaktar skolor och frågar om möjligheterna att få plats i den obligatoriska förskoleklassen för 6-åriga barn.
Totalt blev 49 procent av barnen utan någon diagnos erbjudna att komma och besöka den kontaktade skolan medan motsvarande andel bland barn med ADHD och diabetes typ 1 var 40 respektive 45 procent. Dessa skillnader är statistiskt signifikanta.
Skillnaderna mellan barn med och utan diagnos är störst bland de privata utförarna. I dessa fick 53 procent av barnen utan diagnos svar att de var välkomna att besöka förskolan. Bland barn med ADHD fick enbart 33 procent samma svar när deras föräldrar kontaktade en skola, medan andelen barn med diabetes typ 1 som blev inbjudna att besöka skolan uppgick till 42 procent.
Diskrimineringen är således mest påtaglig i privata skolor och främst drabbar den barn med diagnosen ADHD, men diskriminering förekommer även i kommunala skolor, exempelvis mot flickor med ADHD.
Risk för långsiktiga negativa konsekvenser
Att barn med funktionsnedsättning väljs bort när deras föräldrar söker efter plats i skolan riskerar att få konsekvenser för dessa barns möjligheter på arbetsmarknaden längre fram i livet. Tidigare forskning har visat att barn som genomgår förskola har högre sannolikhet att utbilda sig vidare senare i livet. Diskrimineringen riskerar att leda till att barn med funktionshinder blir hänvisade till mindre attraktiva skolor än andra barn.
IFN Working Paper nr 1330, "Do Swedish Schools Discriminate against Children with Disabilities?", är författat av Ali Ahmed, Linköpings universitet, Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och Institutet för Näringslivsforskning, samt Karl Karlsson, Linnéuniversitetet. Vill du veta mer? Kontakta Mats Hammarstedt på mats.hammarstedt@ifn.se eller mats.hammarstedt@lnu.se.
