Vi visar hur det svenska järnvägsnätet bidrog till Sveriges omvandling från ett fattigt jordbruksland till ett av världens mest innovativa länder. Genom att järnvägen länkade samman företag och uppfinnare i olika delar av landet kunde uppfinnare på mindre orter utveckla innovationer som kunde säljas till företag i de växande storstäderna.
Möjligheten att sälja idéer är ett viktigt incitament för beslutet att investera i innovativ aktivitet. Marknader kan öka avkastningen på uppfinningar, underlätta för mindre aktörer att specialisera sig inom innovation och mer allmänt minska felallokeringen av idéer. Att sälja ett patent är dock en komplex transaktion som ofta kräver fysiska möten mellan köpare och säljare.
Ett naturligt experiment
Två omständigheter kring den historiska utrullningen av det svenska järnvägssystemet under andra halvan av 1800-talet låter oss använda den som ett naturligt experiment för att mäta dess effekter på innovation.
För det första byggdes järnvägen i ett land som enligt ekonomhistorikern Eli Heckscher led av en pinsam och akut brist på ett fungerande vägsystem.
För det andra ritades stambanan – ryggraden i järnvägsnätverket – av en ensam planerare med det explicita målet att på ett kostnadseffektivt sätt förbinda Stockholm med Göteborg, Malmö och norra Sverige. Vår empiriska metod låter oss därmed jämföra platser över tid som råkade ligga längs med nätverket med liknande platser som inte gjorde det.
Ökad innovativ aktivitet och specialisering
Vi börjar med att undersöka effekten av att få en järnvägsförbindelse på patent. Vi finner att en ort som anslöts till järnvägsnätverket såg en ökning i antalet uppfinnare och att dessa blev mer produktiva. Ökningen i innovativ aktivitet drevs främst av oberoende uppfinnare, dvs. innovatörer som ej var knutna till ett företag.
I ett nästa steg visar vi att en järnvägsförbindelse påverkade vilken typ av idéer som patenterades. Efter att en ort fått tillgång till nätverket började uppfinnare i större utsträckning utveckla uppfinningar med tillämpningar utanför den lokala ekonomin. Sammantaget tyder det på att järnvägsnätverket tillät en ökad specialisering inom innovation.
En marknad för idéer tar form
I ett sista steg visar vi hur järnvägsnätet ledde till skapandet av en nationell patentmarknad genom att koppla samman köpare och säljare. Vi visar att järnvägen hade en positiv påverkan på handeln med patent. Uppgången drevs av att oberoende uppfinnare sålde patent som inte hade någon direkt användning i den lokala ekonomin till företag på andra platser längs med järnvägsnätet.
I motsats finner vi inga effekter på handeln mellan köpare och säljare i det fall där båda är lokaliserade inom samma kommun, vilket tyder på att våra resultat inte kan förklaras av en allmän ekonomisk uppgång på platser med en järnvägsförbindelse.
IFN Working Paper nr 1319, "Making a Market: Infrastructure, Integration, and the Rise of Innovation", är författat av David Andersson, Uppsala och Linköpings universitet, Thor Berger, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet, och Erik Prawitz, Institutet för Näringslivsforskning (IFN).Vill du veta mer? Kontakta David Andersson, david.andersson@fek.uu.se, Thor Berger, thor.berger@ekh.lu.se, eller Erik Prawitz, erik.pravitz@ifn.se.
