Före 1862 hade den jordägande klassen den politiska makten i socknarna. 1862 ändrades de politiska spelreglerna och antal röster bestämdes av beskattad inkomst. Den politiska makten försköts därmed från jordägare till industrialister. Det ledde till en kraftig investeringsboom i folkskolan med massutbildning som följd.
Denna uppsats analyserar rösträttsreformen 1862 och dess konsekvenser för Sveriges utveckling. Den viktade rösträtten på kommunal nivå förändrade det politiska maktförhållandet dramatiskt. Den landägande klassens politiska maktmonopol bröts och framgångsrika industrialister kunde få ett stort antal röster eftersom rösterna blev en funktion av hur mycket skatt som betalades in.
Vi studerar hur rösträttsreformen påverkade en av de mest grundläggande faktorerna för ekonomisk tillväxt, nämligen utvecklingen av humankapitalet. I linje med industrialisternas intresse finner vi att den utökade rösträtten till dessa ökade kommunernas investeringar i den svenska folkskolan med ungefär 30–40 procent.
Kausal tolkning
Vi har samlat in årliga data från arkiven på de ca 2 500 landskommunerna mellan 1874 och 1908. Vår så kallade eventstudie möjliggör att vi kan studera den kausala effekten av ökad röstmakt för industrialisterna för politiska beslut om folkskoleutgifter. Eventstudiens resultat kan åskådliggöras i en figur, där utgifterna året före en röstmaktsförändring normaliseras till 0 och året före en ändring benämns -1, två år före till -2, etc. Utgiftsförändringar är alltså alltid relativt året före en röstmaktsförändring. År noll visar således den momentana påverkan som röstmaktsförändringen hade på skolutgifterna.
Genom att studera en sådan figur kan vi se om effekten är synbar före röstmaktsförändring skett (år 0), vilket i så fall skulle tyda på ett nonsenssamband. Framtida rösträttsförändringar kan inte orsaka historiska skolutgifter.
Figuren visar effekten av att industrialisterna fick mer politisk makt. I förperioden -1 till -7, d.v.s., upp till sju år före en rösrättsförändring finns ingen relation till skolutgifterna. Således kan vi dra slutsatsen att framtida rösträttsförändringar som ännu inte skett inte påverkar historiska utgiftsbeslut. Däremot sker ett diskret hopp i skolutgifterna, som även växer något över tiden, samma år (0) för att redan efter 4 år ha ökat med nästan 30 procent.
Figur: Effekten av industrialisternas ökade röstmakt på skolutgifter, procent.
Humankapital och välstånd
Eftersom investeringar i humankapital är en välkänd orsaksfaktor till välstånd, så är reformen en viktig förklaring till att Sverige sent omsider utvecklades och blev ett rikt och välmående land.
IFN Working Paper nr 1315, "The Causal Effect of Political Power on the Provision of Public Education: Evidence from a Weighted Voting System", är författad av Erik Lindgren, Stockholms universitet, Per Pettersson-Lidbom, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Björn Tyrefors, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Björn Tyrefors, bjorn.tyrefors@ifn.se
