Internet är vår tids stora informationsinnovation, medan boktryckarkonsten var förra årtusendets. Anammandet av dessa två informationsrevolutioner är sammanlänkade, trots att det är 500 år emellan. Jag finner att andra generationens invandrare som härstammar från länder dit boktryckarkonsten kom tidigt anammar internet tidigare än andra.
Det välstånd vi åtnjuter idag har djupa rötter. Det har tagit generationer att bygga den infrastruktur och de institutioner vi använder idag. Det har också tagit generationer att bygga upp vår kunskap, våra färdigheter och vårt humankapital. En färdighet är en nyfikenhet att prova nya verktyg, att anamma ny teknologi. Jag studerar de djupa rötterna bakom anammandet av internet, en av vår tids viktigaste nya teknologier.
Fokus på humankapital
Jag studerar hur faktorer som överförs mellan generationerna – en del av humankapitalet – påverkar internetanvändningen och tar hänsyn till platsspecifika faktorer som infrastruktur. Andra generationens invandrare som bor i samma land omges av samma infrastruktur och andra landspecifika faktorer. Dessa invandrare skiljer sig däremot åt med avseende på familjebakgrund då deras föräldrar härstammar från olika länder. Då föräldrarna överför en del av sitt humankapital till barnen finns en intressant skillnad i familjebakgrunder som jag studerar.
1500-talet spelar roll för internetanvändningen
Hypotesen är att den teknologiska utvecklingen runt år 1500 i härkomstlandet påverkar anammandet av teknologi idag. Den mer specifika hypotesen är att informationsteknologin vid år 1500 påverkar individers internetanvändning, vår tids stora informationsteknologi. Måttet på informationsteknologi år 1500 år baseras på fyra aspekter relaterade till boktryckarkonsten. Måttet tar även hänsyn till befolkningsförflyttningar från år 1500 till nutid, vilket gör att det fokuserar på humankapitalaspekten av de historiska teknologierna. Till exempel har USA ett högt värde då nutidens befolkning till stor del utgörs av ättlingar till européer som hade hög teknologisk nivå år 1500, trots att befolkningen i Nordamerika då hade lågt utvecklad teknologi.
Jag finner ett starkt stöd för hypotesen: individer som härstammar från länder med hög nivå på informationsteknologin år 1500 anammar internet snabbare än de som härstammar från länder med historiskt mindre avancerad teknologi. Resultatet håller även då jag tar hänsyn till den historiska teknologiska nivån inom fyra andra områden (jordbruk, industri, transport och militär) samt historisk utvecklingsnivå (mätt som befolkningstäthet). Resultatet ändras inte heller när jag tar hänsyn till nutida utvecklingsnivå i härkomstländerna. Huvudanalysen genomförs med individer boende i Europa men jag finner samma mönster för USA.
Nyfikenhet med djupa rötter
Resultaten indikerar att nyfikenheten att prova nya verktyg har djupa rötter. Att mekanismen är humankapital stärks ytterligare av att jag kan påvisa en sambandskedja där härkomstländer med högt utvecklad informationsteknologi år 1500 hade hög utbildningsnivå år 1920, vilka i sin tur också hade hög utbildningsnivå runt år 1990. Ättlingar från dessa högutbildade länder anammande internet först. Resultaten kan förklara varför rika länder tenderar att fortsätta vara rika, och varför det är svårt för fattiga länder att komma ikapp. Det tar uppenbarligen generationer att generera humankapital för att anamma teknologisk utveckling.
IFN Working Paper nr 1312, "From Gutenberg to Google: The Internet Is Adopted Earlier if Ancestors Had Advanced Information Technology in 1500 AD", är författat av Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Martin Ljunge
