För att till exempel kunna mäta en sektors tillväxttakt inom ekonomin används så kallade indextal som ett enskilt mått på priser och konsumerade kvantiteter för alla varor inom en sektor. Denna uppsats undersöker om indextal är ett bra mått på den aggregerade konsumtionen av varor, tjänster och finansiella tillgångar inom en sektor.
En ekonomi består av produktion och konsumtion av varor och tjänster, varav finansiella och monetära tillgångar och tjänster utgör en stor del. Enligt nationalekonomisk teori har individer och ekonomiska agenter olika preferenser över dessa varor och tjänster.
En ny empirisk metod för indextal
Frågan om varor och tjänster kan delas in i olika grupper – det vill säga om ekonomin kan delas in i olika (del-) sektorer – har flera olika implikationer för teoretisk såväl som empirisk nationalekonomisk forskning. Denna uppsats börjar med att introducera en ny empirisk metod för att testa om indextal mäter den aggregerade nivån av konsumerade varor, tillgångar och finansiella tjänster inom en sektor. Därefter undersöks hur olika varianter av indextal presterar i förhållande till varandra.
Proceduren appliceras sedan på data över offentlig och privat konsumtion samt på data över finansiella tjänster och tillgångar i USA. Det ger möjlighet att analysera vissa specifika delar av ekonomin utan att behöva ha tillgång till information och data över dess övriga sektorer. Det ger även svar på frågan om indextal bör användas för att skatta efterfrågan och utbud av finansiella tjänster och tillgångar, vilket till exempel kan användas för att prognostisera penningutbud och inflation.
Teoretiskt grundade indextal fungerar bättre
Vi använder data över den aggregerade konsumtionen av varor, tjänster och fritid i USA samt data över finansiella varor och tjänster. Vi finner att indextal som kan motiveras utifrån ett teoretiskt perspektiv fungerar bättre än andra indextal som inte har denna egenskap. Vi finner också att det är svårt att klassificera ett tal som bättre än andra inom den gruppen av indextal som har en tydlig teoretisk bakgrund.
IFN Working Paper nr 1308, "Index Numbers and Revealed Preference Rankings”, har författats av Per Hjertstrand (Institutet för Näringslivsforskning, IFN), James Swofford (University of South Alabama) och Gerald Whitney (University of New Orleans). Vill du veta mer? Kontakta Per Hjertstrand på e-post: per.hjertstrand@ifn.se
