Denna studie granskar hur automatisering påverkat vilka yrken som minskat eller ökat i omfattning. Andelen sysselsatta i yrken med hög risk för automatisering har minskat under åren 1996–2013, både totalt i svenskt näringsliv men även inom företag. Den anställdas utbildning dämpar dock risken för att drabbas negativt av automatisering.
De flesta ekonomier står nu inför en andra våg av den digitala revolutionen, där inte bara rutinarbete utan också avancerade arbetsuppgifter automatiseras. Flera forskare på området menar att inget yrke och nästan inga arbetsuppgifter kommer att förbli helt opåverkade av digitalisering och artificiell intelligens och att nästan hälften av alla jobb i USA riskerar att ersättas av automatisering under de kommande decennierna.
Vårt bidrag är att visa hur sannolikheter för automatisering av olika yrken är relaterade till förändringar i löne- och sysselsättningsandelar samt till individegenskaper såsom utbildning, ålder och lön. Forskningen om automatisering har dessutom inte tagit hänsyn till företagens roll i automatiseringsprocessen. Vi presenterar därför ny empirisk evidens om automatiseringens dynamik även inom företag.
Detaljerade data för hela näringslivet
Vår analys är baserad på detaljerade registerdata på företag och anställda i det svenska näringslivet under perioden 1996–2013. Vi utgår från automatiseringssannolikheter för olika yrken som forskarna C. B. Frey och M. A. Osborne skattat. Dessa sannolikheter anger hur troligt det är att ett yrke kommer att försvinna under de kommande 10–20 åren till följd av automatisering.
Vi visar att andelen anställda i yrken med hög automatiseringssannolikhet minskat över tiden i hela det svenska näringslivet, men att den istället ökat i yrken med låg sannolikhet. Detta återspeglas även i sjunkande löneandelar för yrken med hög automatiseringssannolikhet. Vidare finner vi en gradvis förskjutning från hög- till lågriskyrken även inom företag. Inom företagen har dessutom löneandelen för yrken med hög automatiseringssannolikhet sjunkit mera än sysselsättningen, vilket betyder att automatiseringen påverkat både sysselsättningen och inkomstfördelningen.
Utbildning minskar risken att påverkas negativt
Vi granskar även hur enskilda arbetstagares egenskaper, såsom utbildning och ålder, samt lönenivå, påverkar dynamiken mellan sysselsättningsandelar och sannolikheten för automatisering. Vi finner att utbildning kraftigt minskar denna sannolikhet för arbetstagare, då den genomsnittliga sannolikheten för lågutbildade är nästan dubbelt så hög som för universitetsutbildade. Den största nedgången i sysselsättningsandelen har inträffat i lågkvalificerade yrken med hög automatiseringsrisk. Visserligen reducerar en hög utbildning risken för automatisering, men arbetstagare med höga löner är inte nödvändigtvis skyddade. Vår analys tyder på att sysselsättningsandelarna i yrken som är mest utsatta för automatisering har minskat i alla delar av lönefördelningen, och mest för anställda med höga löner.
IFN Working Paper nr 1299, ”Digitization-Based Automation and Occupational Dynamics”, är författat av Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, alla IFN. Vill du veta mer? Kontakta Malin Gardberg, malin.gardberg@ifn.se eller Fredrik Heyman, fredrik.heyman@ifn.se.
