Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1297

State Trading Deregulation and Prairie Durum Wheat Production

Avreglering ledde till effektivare geografisk fördelning av jordbruksproduktion

Working Paper
Referens
Carter, Colin A. och Shon Ferguson (2019). ”State Trading Deregulation and Prairie Durum Wheat Production”. IFN Working Paper nr 1297. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Colin A. Carter, Shon Ferguson

I Kanada avreglerades ett av världens största statliga handelsföretag inom jordbruket 2012. En av de viktigaste grödorna som företaget reglerade var durumvete, som är råvaran i pasta, bulgur och couscous. Denna studie visar att reformen effektiviserade produktionen av durumvete, bland annat genom en geografisk omfördelning.

Statliga handelsföretag förekommer i många sektorer, men är särskilt vanliga inom jordbruket. Före 2012 köpte det statliga handelsbolaget Canadian Wheat Board (CWB) allt durumvete från odlare i västra Kanada. Alla odlare fick samma pris, korrigerat för transportkostnader. CWB hade således både köparmonopol och säljarmonopol på durumvete, en gröda där Kanada är världens största producent och exportland. Prissignalerna var svaga under monopolsystemet och producentpriserna avspeglade inte alltid den faktiska lokala efterfrågan.

Durumvete trivs bäst i torra klimat, men under monopolsystemet var det vanligt att bönder odlade durumvete på ställen där det var förhållandevis mer nederbörd. Dessutom var durumvete från dessa områden oftast av lägre kvalitet. Trots detta tvingade CWB aktörer i transportkedjan att ta emot leveranser av durumvete i västra Kanada. Detta gällde även i områden där durumveteproduktionen inte var särskilt lämpad och det hade varit bättre för bönder att satsa enbart på brödvete istället.

Från centralstyrning till en fri marknad
Efter 2012 avskaffades monopolet och växtodlare började sälja sitt durumvete direkt till spannmålsföretag som sålde grödan vidare på exportmarknaden. Reformen uppmuntrade till en fri prissättning och lokala handelsföretag fick bestämma huruvida de skulle ta emot durumvete eller inte.

Reformen ledde till ökad produktion – särskilt i torra områden
Med hjälp av detaljerade produktionsdata visar studien att durumveteproduktionen ökade efter avregleringen i västra Kanada med totalt 280 000 hektar per år, vilket motsvarar en ökning med 15 procent i förhållande till tidigare produktion. Dessutom skiftades durumvetesproduktionen efter reformen till regioner med ett torrare klimat som är gynnsamt för denna typ av gröda. Förändringen i de regionala produktionsmönstren efter avregleringen kan förklaras av effektivitetsvinster i både produktion och transport.


IFN Working Paper 1297, “State Trading Deregulation and Prairie Durum Wheat Production”, är författat av Colin Carter, UC Davis och Shon Ferguson, Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Shon Ferguson på shon.ferguson@ifn.se