Mycket är känt om de positiva effekterna av jobbflexibilitet för mammors arbetsmarknadsutfall. Mindre är dock känt om pappors efterfrågan på flexibilitet på arbetsplatsen samt om dess spridningseffekter inom hushåll. Denna uppsats finner att en ökning av pappans flexibilitet på arbetsplatsen förbättrar mammans hälsa.
Jobbflexibilitet på arbetsplatsen är allt viktigare för moderna hushåll där båda föräldrarna förvärvsarbetar. Genom att låta föräldrar planera förläggningen av sina arbetstimmar om något oförväntat skulle hända, kan denna flexibilitet bland annat minska risken för arbetsavbrott.
Vi undersöker effekten av pappors arbetsplatsflexibilitet för mammors hälsa och fokuserar studien på en betydelsefull tid i familjelivet: månaderna omedelbart efter förlossningen. Både fysisk och psykisk ohälsa drabbar många nya mammor, vilket kan innebära stora privata och sociala kostnader. Vi undersöker därför om arbetsflexibilitet för pappan påverkar mammans hälsa positivt efter förlossningen.
Dubbeldagarna
År 2012 införde Sverige de så kallade dubbeldagarna, vilka innebär att båda föräldrarna kan ta ut föräldraledighet samtidigt. Detta förändrade lagstiftningen kring föräldraförsäkringen och gav familjer större flexibilitet att ta ut gemensam föräldraledighet än tidigare. Sådan flexibilitet kan tänkas påverka mammans fysiska och psykiska hälsa på flera sätt.
Genom att pappan kan stanna hemma tillsammans med mamman, kan mamman både vila och uppsöka vård om komplikationer efter födseln skulle uppstå. Pappans närvaro i hemmet tillsammans med mamman kan också minska hennes ensamhet och stress. För att förstå sådana effekter utvecklar vi först en teoretisk modell som förklarar sambandet mellan mammors välmående och pappors närvaro i hemmet tillsammans med mamman. Därefter undersöker vi empiriskt effekten av dubbeldagarna för svenska mammors hälsa.
Positiva spridningseffekter
Studien visar att dubbeldagarna ökar sannolikheten att pappor tar ut mer föräldraledighet. Detta har genererat positiva spridningseffekter för mammors hälsa genom att minska både antalet födselrelaterade komplikationer och mängden antibiotika och läkemedel mot stress som skrivs ut sex månader efter förlossningen. Dessa positiva effekter är särskilt stora för kvinnor som hade sökt vård tätt inpå förlossningen.
Författarna spekulerar att förklaringen till de positiva effekterna är att familjerna har möjlighet att från dag till dag bestämma huruvida båda föräldrarna ska ta ut ledighet tillsammans eller inte.
I ett större sammanhang innebär resultaten att mammor bär bördan av brist på arbetsflexibilitet – inte bara direkt genom högre karriärkostnader av familjebildning utan också indirekt, då pappornas oförmåga att svara på hushållschocker ökar mammornas hälsokostnader av att föda barn.
IFN Working Paper nr 1284, ”When Dad Can Stay Home: Fathers’ Workplace Flexibility and Maternal Health”, är författat av Petra Persson, Stanford University, NBER, CEPR och Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Maya Rossin-Slater, Stanford University, NBER och IZA. Vill du veta mer? Kontakta Petra Persson på e-post: perssonp@stanford.edu
