Vi undersöker vilka bakgrundsfaktorer i föräldrarnas hemländer som samvarierar med tolerans mot homosexuella hos andra generationens invandrare. Enligt resultaten påverkas denna tolerans negativt av andelen muslimer i föräldrarnas hemland, men inte därför att individen själv är muslim utan på grund av en högre grad av religiositet.
De senaste åren har ett stort antal flyktingar kommit till Europa, huvudsakligen från länder vars kulturer är märkbart annorlunda än de europeiska. Vårt fokus är på andra generationens invandrare och vad som förklarar om de anser att homosexuella ska tillåtas att leva sina liv som de själva önskar. En sådan attityd signalerar liberala värderingar och kan underlätta integrationen.
Många tänkbara rötter till tolerans
Tidigare studie visar att det finns en rad faktorer som påverkar hur toleranta människor är. Vi undersöker ett stort antal faktorer i hemländerna för föräldrarna till andra generationens invandrare i sex ämnesmässiga grupper: politiska institutioner, ekonomisk-juridiska institutioner, utveckling/utbildning, kultur, religion och klyftor. Då barnens tolerans inte kan påverka grundläggande karaktärsdrag i föräldrarnas hemländer kan omvänd kausalitet uteslutas.
Kulturella attityder och institutioner spelar roll
Vårt huvudresultat är att andelen muslimer i föräldrarnas hemländer är den enskilt viktigaste och mest robusta prediktorn av tolerans mot homosexuella. Ju högre andel muslimer i hemländerna, desto lägre tolerans. Vi finner även visst stöd för att tre andra variabler predikterar tolerans, och i de fallen är sambandet positivt. Det rör sig om två attityder som kan anses viktiga hos barn, tolerans och respekt samt ansvarskänsla, och om förekomsten av lagar och regler som är opartiska och behandlar människor lika. Ju starkare dessa kulturella attityder och ju mer opartiska institutionerna är i föräldrarnas hemländer, desto högre tolerans hos andra generationens invandrare i Europa.
Muslimsk bakgrund påverkar religiositeten
Individer med en muslimsk bakgrund är mindre toleranta. Dessa tenderar att vara muslimer själva men är också mer religiösa. När vi tillåter båda dessa kanaler att påverka toleransen finner vi att den muslimska bakgrunden verkar genom en högre grad av individuell religiositet. Mer religiösa individer uttrycker lägre tolerans. Effekten på toleransen av att vara muslim är obetydlig när vi tar hänsyn till religiositeten.
Policyimplikationer
Sannolikt underlättar tolerans hos invandrare integrationen i västerländska samhällen. Då blir frågan om invandring från länder vars egenskaper tycks minska toleransen – dvs. länder med en hög andel muslimer, med lagar som inte är opartiska och med attityder där tolerans och ansvarskänsla hos barn inte anses viktiga – ska begränsas. Men detta är inte självklart: dels bör individuella bedömningar göras, dels kan man, även om det medför mindre tolerans, vilja hjälpa människor från sådan bakgrund om det föreligger starka, humanitära skäl. Dessutom visar vår studie att det är individens religiositet som minskar toleransen, inte att landet domineras av islam, vilket antyder att processer som bidrar till sekularisering kan få effekter på toleransen och integrationen.
IFN Working Paper nr 1282, ”Roots of Tolerance among Second-generation Immigrants”, är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Prag, Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) samt Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Niclas Berggren.
