Statskuppers syfte är oftast att förändra de grundläggande institutionerna i ett land. Men det är till stor del okänt vad denna förändring resulterar i. Vi visar att framgångsrika statskupper är förenade med försämrade institutioner. Detta sker via ökad korruption och vanligtvis även minskade juridiska restriktioner för maktutövning.
Under en statskupp försöker en grupp, vanligtvis inom den politiska eliten eller militären, att få makten genom olagliga och ofta våldsamma medel. Det är inte ovanligt att media framställer motiven som en blind strävan efter makt. Men ofta finns även en vilja att förändra politiken och institutioner till fördel för den nya härskande eliten. Genom åren har många ledare för statskupperna hävdat att deras syfte varit att avlägsna korrupta regimer och förbättra landets institutioner. Innebörden och effekterna av denna förändrade politik är dock i stort sett okända.
Ett framgångsrikt genomförande av en ny politik eller institutionella förändringar efter en statskupp kan å ena sidan innebära att befintliga politiska eller rättsliga barriärer tas bort. Å andra sidan kan det vara mer strategiskt för den nya regimen att förstärka vissa hinder och på så sätt skydda den nya regimen och/eller säkerställa de politiska och institutionella förändringar som har skett.
Militära kupper ökar korruptionen mer än civila
Denna studie fokuserar på hur politisk korruption och kvalitén på rättsliga institutioner påverkas av försök till statskupper och andra regimbyten. Vi använder nya data över statskupper i mer än 160 länder för åren 1950-2018.
Vi visar att framgångsrika statskupper leder till en ökad politisk korruption. Denna effekt drivs framför allt av kupper ledda av högt uppsatta militärer, men även statskupper drivna av civila grupper leder till ökad korruption. Misslyckade statskupper har däremot ingen effekt på den politiska korruptionen.
Den befintliga regimen påverkar effekterna efter en statskupp
Vidare medför lyckade statskupper en minskning av rättsliga restriktioner för den politiska maktutövningen och även här är det militära kupper som driver resultatet. Framgångsrika civila statskupper mot ett militärt styre – statskupper som ofta byter ut den politiska eliten – tenderar dock att leda till en förbättrad rättslig kvalitet. Det är därför viktigt att särskilja mellan olika typer av statskupper, då de kan drivas av olika intressen och ha olika effekter på ett lands institutioner.
IFN Working Paper No 1281, ”Coups, Regime Transitions, and Institutional Change”, är författat av Daniel L. Bennett, Baylor University, Christian Bjørnskov, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stephan F. Gohmann, University of Louisville. Vill du veta mer? Kontakta Christian Bjørnskov, chbj@econ.au.dk
