Ett vanligt synsätt inom forskningen är att välfärdsstatens trygghetssystem har växt för att hantera den osäkerhet som globaliseringen skapar. Nya forskningsartiklar tyder emellertid på att detta inte stämmer. Ekonomisk öppenhet är istället ett sätt för välfärdsstater att dra nytta av handel med länder där löner och skatter är lägre.
Länder med höga skatter och höga offentliga utgifter tenderar också att vara länder med hög ekonomisk öppenhet gentemot omvärlden. För att förklara detta samband har statsvetare och ekonomer länge hänvisat till den så kallade kompensationshypotesen. Enligt denna innebär ökad ekonomisk globalisering större svängningar i enskilda länders ekonomiska utveckling. Enligt kompensationshypotesen har i synnerhet demokratiska länder byggt ut olika former av trygghetssystem för att hantera dessa svängningar.
Ett ifrågasatt samband
De senaste 10–15 åren har olika delar av kompensationshypotesen testats och visat sig inte stämma.
- För det första är sambandet mellan statens storlek och ekonomisk öppenhet inte lika tydligt när data studeras mer ingående. Länder där den ekonomiska öppenheten har ökat är inte generellt sett länder där välfärdsstaten har växt.
- För det andra är behöver det i de länder där ett samband ändå tycks finnas, inte vara just trygghetssystemen som är större. Istället är det alltså andra delar av staten som tenderar att vara större i mer öppna länder.
- För det tredje stämmer det inte att svängningarna i konjunkturen är större i länder med större ekonomisk öppenhet – om något tycks sambandet vara det motsatta, vilket kan bero på att öppenhet främjar diversifiering.
- För det fjärde är det inte heller så att väljarna i länder med större öppenhet efterfrågar mer omfördelning via socialförsäkringar och offentlig konsumtion (såsom sjukvård).
Sammanfattningsvis finns det alltså fortfarande ett svagt positivt samband mellan ekonomisk öppenhet och statens storlek, men den förklaring av detta samband som ges av kompensationshypotesen stämmer alltså inte.
Kompensationshypotesen omtolkad
Ny forskning visar att ekonomisk öppenhet på flera sätt är särskilt fördelaktig för länder med höga skatter och stor stat. Genom import kan medborgare i länder med höga skatter och höga löner dra nytta av produkter som tillverkats i länder med mindre omfattande trygghetssystem och lägre löner. Denna typ av billig import är dessutom relativt sett viktigare för låginkomsttagare.
Länder med höga skatter och dyr arbetskraft kan alltså kompensera för detta genom att låta medborgarna dra nytta av billig import från låglöneländer. På motsvarande sätt kompenseras företag i länder med höga skatter genom att via handel kunna importera billigt och sälja dyrt.
IFN Working Paper nr 1273, "The Compensation Hypothesis Revisited and Reversed", är författat av Andreas Bergh, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Andreas Bergh, mobil 070 779 0734, om du vill veta mer.
