Med ett fältexperiment visar vi att svenska kommuner diskriminerar personer med arabiska namn som ställer frågor om tillvägagångsättet för att ansöka om förskoleplats via email. Diskrimineringen har såväl direkta som mer subtila uttrycksätt och påverkar möjligheterna till integration för utrikes födda och deras barn.
Flera forskningsstudier har studerat förekomsten av diskriminering av utrikes födda personer i Sverige med hjälp av fältexperiment. Resultaten visar att diskriminering av personer med bakgrund i Mellanöstern förekommer på såväl arbetsmarknaden som bostadsmarknaden. Vad gäller förekomsten av diskriminering vid kontakter med den offentliga sektorn är kunskaperna däremot mer begränsade.
Ett fältexperiment
Vi har genomfört ett randomiserat fältexperiment i vilket samtliga 290 svenska kommuner kontaktades av två fiktiva personer, en med ett typiskt manligt svenskt namn och en med ett typiskt manligt arabiskt namn, via email till kommunernas mailadresser. Varje kommun kontaktades av en av de sökande. Via mail som innehöll exakt likadana formuleringar och som var skrivna på korrekt svenska efterfrågade personerna information om tillvägagångssättet för att ansöka om en förskoleplats för sitt barn i kommunen.
Kommuner diskriminerar personer med arabiska namn
Det framkom att personen med svenskt namn och personen med arabiskt namn fick olika bemötande från kommunerna. För det första framkom en statistiskt signifikant skillnad i sannolikheten att, inom tio dagar efter att man skickat mail till kommunen, få ett svar som gav en förklaring på frågan om hur man ansöker om förskoleplats. Medan 97 procent av svaren skickade till den svenska personen innehöll en förklaring på den ställda frågan innehöll endast 91 procent av svaren till personen med arabiskt namn en sådan förklaring.
Vidare framkom skillnader mellan personen med svenskt namn och personen med arabiskt namn även beträffande mängden information man fick i svaret och beträffande huruvida personen som ställde frågan fick en personlig hälsning i svaret eller inte. Medan en person med svenskt namn i genomsnitt fick ett svar som innehöll 59 ord fick personen med arabiskt namn i genomsnitt fick ett svar som innehöll 55 ord. Denna skillnad var inte statistiskt signifikant. Beträffande sannolikheten att få en personlig hälsning i svaret framkom statistiskt signifikanta mellan personerna. Personen med svenskt namn fick en personlig hälsning i 49 procent av fallen medan personen med arabiskt namn fick en personlig hälsning i 24 procent av fallen.
Resultat av betydelse för möjligheterna till integration
Resultaten från experimentet ger oss ytterligare information om förekomsten av diskriminering i Sverige. Sämre möjligheter att få förskoleplats till sina barn påverkar föräldrarnas, och inte minst kvinnornas, möjligheter att vara aktiva på arbetsmarknaden. Vidare har forskning visat att barn som genomgår förskolan har högre sannolikhet att utbilda sig vidare senare i livet. Tillgång till förskola har också positiva effekter på barnens hälsa. Att genomgå förskola har även positiva effekter på läs- och skrivkunskaper hos barn med utrikes födda föräldrar. Svårigheter att få förskoleplats till barn från vissa grupper av utrikes födda kan således påverka dessa barns möjligheter, inte minst på arbetsmarknaden, längre fram i livet.
Mot bakgrund av resultaten finns det skäl att fördjupa sig ytterligare i huruvida utrikes födda personer diskrimineras vid kontakt med den offentliga sektorn och hur diskrimineringen i så fall yttrar sig vid personliga möten mellan utrikes födda personer och företrädare för olika verksamheter inom den offentliga sektorn.
IFN Working Paper nr 1271, “Ethnic Discrimination in Contacts with Public Authorities: A Correspondence Test Among Swedish Municipalities” är författat av Ali Ahmed, Linköpings universitet, och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Mats Hammarstedt på mats.hammarstedt@ifn.se eller mats.hammarstedt@lnu.se
