En allt större andel av gränsöverskridande företagsinvesteringar sker i utvecklingsländer. Aktieägarna i dessa länder kan tjäna på att vänta med försäljning tills deras företag har utvecklats tillräckligt mycket. De kan då utnyttja den budkonkurrens som uppstår bland multinationella företag och sälja sina företag till ett högre pris.
Inflöden av utländska direktinvesteringar i utvecklingsekonomierna har ökat under senare år och uppgick till 765 miljarder dollar år 2015, vilket var 9 procent högre än 2014. De flesta investeringspolitiska förändringar i utvecklingsländerna fortsätter att vara inriktade på liberalisering av investeringarna.
År 2015 var 85 procent av åtgärderna gynnsamma för utländska investerare. Denna utveckling kommer sannolikt att ha en djupgående inverkan på multinationella företags (MNF) och inhemska företags vinstflöden och därmed påverka deras börsvärden. Syftet med denna uppsats är att bidra till en bättre förståelse av dessa effekter.
Förvärv mer troliga och mindre lönsamma om målföretaget mer unikt
Vår utgångspunkt är att det finns två grundläggande sätt för multinationella företag att etablera sig på dessa marknader. Antingen förvärvas ett etablerat företag eller så skapas ett nytt dotterbolag, en så kallad greenfield-investering. Flera faktorer kan förklara varför MNF föredrar att växa via förvärv: strävan efter strategiska eller kompletterande tillgångar, till exempel innehav av varumärken, lokala tillstånd, distributionsnät eller patent.
Greenfield-investeringar har i stället fördelen att MNF kan få en större kontroll över sin lokala produktion och kan undvika budkonkurrens vid utköp av lokala företag. Vi studerar hur dessa motiv förklarar hur MNF inträder på de lokala marknaderna och hur uppköpspriserna bestäms.
Vårt första resultat är att inträde genom förvärv är mer troligt ju högre det strategiska värdet av det lokala företagets tillgångar är. För att förvärvet ska äga rum måste det förvärvande företaget vara tillräckligt effektivt när det använder dessa inhemska tillgångar. Anledningen är att om förvärvet endast gjordes för att öka koncentrationen och marknadsmakten på den lokala marknaden skulle konkurrerande företag kunna expandera. I så fall skulle det förvärvande företaget inte kunna betala det säljande företagets reservationspris, dvs det lägsta pris man är beredd att sälja till.
Om det förvärvade lokala företaget har högt strategiskt värde kan lönsamheten för förvärvet sjunka om det sker i konkurrens med andra MNF. Det köpande företaget betalar nämligen inte bara för tillgångarna utan även en budpremie för att hindra en stark rival från att komma över tillgångarna.
Som ett resultat av budkonkurrensen förutsäger modellen att börsvärdena för både det köpande företaget och dess rivaler kommer att minska om det förvärvade företagets tillgångar är tillräckligt strategiskt värdefulla. Dessa resultat indikerar att gränsöverskridande förvärv kommer att vara mer fördelaktiga för aktieägarna i MNF på tillväxtmarknader än i utvecklade länder, eftersom målföretag på de förra marknaderna sannolikt inte har så strategiskt värdefulla tillgångar. Denna förutsägelse är konsistent med resultaten i tidigare empiriska studier av gränsöverskridande förvärv.
Uppbyggnad av strategiska tillgångar leder till budkonkurrens
Budkonkurrens innebär att det inhemska målföretaget kommer att sälja sina tillgångar till ett pris som är högre än sitt reservationspris. Samtidigt visar vår analys att aktieägarna i målföretag i utvecklingsländer kan tjäna på att vänta med försäljning tills att dessa företag har förbättrat sina strategiska tillgångar tillräckligt mycket. Målföretagen kan då utnyttja den budkonkurrens som uppstår bland MNF och sälja sina företag till ett pris substantiellt över reservationspriset.
IFN Working Paper nr 1267, "Stock Market Impact of Cross-Border Acquisitions in Emerging Markets" är författat av Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Lars Persson via e-post på lars.persson@ifn.se.
