De senaste åren har invandring och integration diskuterats flitigt. Denna studie analyserar hur etniska enklaver påverkar invandrares arbetsmarknadsintegration. Vi finner att det är sysselsättningsgraden i den egna invandrargruppen som har störst påverkan.
Under hösten 2015 kulminerade flyktinginvandringen till Europa, vilket ledde till en intensiv debatt om invandring och integration. Invandrares etablering på arbetsmarknaden ses ofta som en viktig del i en lyckad integration och politiker och andra beslutsfattare har ägnat mycket uppmärksamhet åt hur nyanlända ska integreras på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har visat att etniska enklaver är viktiga för invandrares integrering på arbetsmarknaden, men det är oklart i vilken utsträckning dessa enklaver har positiva eller negativa effekter.
Vi undersöker hur etniska enklaver påverkar sannolikheten att invandrare i Stockholms storstadsområde får ett första jobb under det senaste året. Till skillnad från tidigare studier mäter vi etniska enklaver i både kvalitet och storlek. Med enklavkvalitet avses sysselsättningsgraden hos den egna invandrargruppen i grannskapet. Enklavstorlek syftar på andelen boende i grannskapet som tillhör den egna invandrargruppen. Grannskapen definieras som rutceller på en kvadratkilometer och de två grupper som undersöks är invandrare från Balkan och Mellanöstern.
Enklavstolek har ingen påverkan för invandrare från Balkan
När effekterna på de båda invandrargrupperna undersöks gemensamt, så har samtliga grannskapsmått – den totala sysselsättningsgraden, sysselsättningsgraden hos den egna invandrargruppen och andelen boende som tillhör den egna invandrargruppen – en positiv effekt på sannolikheten att få ett första jobb. När invandrargrupperna istället analyseras separat, så har enklavstorleken en positiv påverkan på sannolikheten för invandrare från Mellanöstern, samtidigt som den inte har någon påverkan på sannolikheten för invandrare från Balkan. Enklavkvalitet har dock en positiv påverkan på de båda gruppernas sannolikhet men den totala sysselsättningsgraden i grannskapet har ingen påverkan för någon av grupperna.
Större effekter i grannskap med högre befolkningstäthet
Resultaten visar att enklavkvalitet har en positiv effekt, oberoende av befolkningstätheten i grannskapet. Enklavstolek och den totala sysselsättningsgraden i grannskapet har däremot endast en positiv effekt på sannolikheten i grannskap med högre befolkningstäthet, medan variablerna inte har någon påverkan i grannskap med lägre befolkningstäthet.
Enklavkvalitet är mer betydande än enklavstorlek
Vi har visat att enklavkvalitet har en positiv effekt på sannolikheten för nyanlända att få ett första jobb inom det närmaste året. Men effekterna av enklavstorlek och den totala sysselsättningsgraden är mer otydliga. Detta tyder på att sannolikheten att få ett första jobb till stor del beror på sysselsättningsgraden hos den egna invandrargruppen i grannskapet, medan andelen boende som tillhör den egna gruppen inte har en lika stark påverkan.
IFN Working Paper nr 1256, "Getting the First Job – Size and Quality of Ethnic Enclaves for Refugee Labor Market Entry”, är författat av Johan Klaesson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS) och IFN, samt Özge Öner, University of Cambridge och IFN. Vill du veta mer? Kontakta Johan Klaesson, johan.klaesson@ju.se, eller Özge Öner, oo263@cam.ac.uk.
