De senaste årens flyktingkris har ökat oron kring integrationen av immigranter. Denna studie undersöker hur etnisk koncentration och boendesegregation påverkar sannolikheten för invandrare att bli anställda eller egenföretagare. I synnerhet boendesegregation försämrar utsikterna för immigranter från Balkan och Mellanöstern.
Med de senaste årens stora inflöde av immigranter till Europa har frågor väckts hur man ska integrera dem på arbetsmarknaden. Tidigare forskning om hur etnisk koncentration och boendesegregation påverkar immigranternas möjligheter att få anställning eller bli egenföretagare visar på blandade resultat och motsägande argument.
Forskningen har även varit inkonsekvent kring den geografiska storleken på det område där etnisk koncentration och/eller boendesegregation har mätts. Vi väljer därför att undersöka sambandet på grannskaps-, kommun- och lokal arbetsmarknadsnivå. Med grannskapsnivå avser vi valdistrikt i mindre kommuner och kommunernas delområden i större.
Etnisk koncentration och boendesegregation är två olika fenomen. Etnisk koncentration är mer relaterad till koncentration av specifika invandrargrupper med möjliga nätverkseffekter, medan boendesegregation i första hand är ett mått på sociala och ekonomiska olikheter i ett givet område.
Push- och pull-migration
Migranterna som undersöks i denna studie kan delas in i tre grupper.
- Den första gruppen omfattar invandrare från EU:s första 15 medlemsstater (EU15), nordiska länder och Schweiz. Denna grupp består till stor del av arbetskraftsmigration och kan därför ses som s.k. pull-migranter.
- Den andra gruppen består av invandrare från Balkanländerna.
- Den tredje gruppen omfattar migranter från Mellanöstern.
En tydlig majoritet av den andra och tredje gruppen består av invandrare som kom till Sverige via asylrättigheter. Grupp två och tre kan därför anses bestå av s.k. push-migranter. Vidare inkluderas den inrikes födda lokalbefolkningen som en kontrollgrupp.
Negativa effekter på grannskapsnivå för migranter
Vi finner att det finns stora skillnader mellan invandrargrupperna, särskilt mellan push- och pull-immigranter. Både etnisk koncentration och boendesegregation på grannskapsnivå har en negativ effekt på sannolikheten att bli anställd eller egenföretagare. Etnisk koncentration på grannskapsnivå har dock en positiv effekt för den inrikes födda lokalbefolkningen.
För invandrare från EU15 och nordiska länder är effekterna av etnisk koncentration och boendesegregation blandade, beroende på den geografiska nivån. Exempelvis har etnisk koncentration en positiv effekt på anställning på kommun- och lokal arbetsmarknadsnivå men en negativ effekt på egenföretagande på kommunnivå.
För immigranter från Balkanländer är dock resultaten mer enhetliga. Både etnisk koncentration och boendesegregation har en negativ eller insignifikant påverkan på sannolikheten för anställning och egenföretagande på samtliga geografiska nivåer. Även för migranter från Mellanöstern är effekten av boendesegregation negativ eller insignifikant för både anställning och egenföretagande. Effekten av etnisk koncentration ger dock mer blandade resultat för denna grupp.
Boendesegregation ger oförmånliga arbetsmarknadsutfall
Sammanfattningsvis är det tydligt att boendesegregation leder till oförmånliga arbetsmarknadsutfall för invandrare, medan etniska nätverk kan underlätta integrationen av invandrare på arbetsmarknaden.
Vidare finner vi olika resultat för olika geografiska områden. Därför är det viktigt att ta hänsyn till geografiskt område vid utformning av politik relaterad till etnisk koncentration och bostadssegregation.
IFN Working Paper nr 1251, ”Ethnic Enclaves and Labor Market Outcomes – What Matters Most: Neighborhood, City or Region?”, är författat av Johan Klaesson, Centrum för entreprenörskap och regional utveckling, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stockholm, och Özge Öner, Department of Land Economy, University of Cambridge, UK, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stockholm, och Centrum för entreprenörskap och regional utveckling, Internationella Handelshögskolan i Jönköpiing. Vill du veta mer? Kontakta Özge Öner, oo263@cam.ac.uk.
