Vi undersöker den upplevda livskvaliteten när arbetstagare väljer att bli entreprenörer och hur livskvaliteten varierar beroende på var de bor. Boende i mindre tätort jämförs med landsbygd samt välbärgade med fattiga områden. Studien visar att de som bor i förort upplever att de bäst kan förena affärsverksamhet med bra livskvalitet.
Människor väljer att bli entreprenörer av en mängd olika anledningar. De flesta studier hittills har fokuserat på de ekonomiska effekterna och den upplevda arbetstillfredsställelsen. Ett relativt outforskat område är i vilken omfattning entreprenörers välbefinnande varierar beroende på bostadsort.
I vår studie belyser vi sådana faktorer som sociala nätverk, arbetsmarknadsförhållanden och transportavstånd samt hur dessa påverkar livssituationen. Urbaniseringen bidrar visserligen till att ge bra marknadsfördelar och framgångsrika företag, men det finns även negativa effekter, t.ex. höga bostadskostnader, långa pendlingsavstånd, miljöföroreningar och kriminalitet. Vi ser att förorter och mindre tätorter, dvs. utanför storstäderna men inte på landsbygden, har de bästa förutsättningarna för egenföretagande.
Egenföretagande kan bidra till ökad livskvalitet
På lokal nivå ser vi att materiella skillnader kan bidra till hur människor upplever att de kan påverka sin livskvalitet. Här kan egenföretagande vara en väg ut ur fattigdom, till en arbetsmarknad med större möjligheter. Egenföretagandet kan också vara ett sätt att anpassa arbetet till sin egen livssituation, t.ex. att kunna hämta barn från skolan, eller att jobba hemifrån. Allt sådant bidrar till en ökad livstillfredsställelse.
I vår studie antar vi att jämförbara personer i välbärgade områden genom att gå från anställd till egenföretagare upplever en höjd arbetstillfredsställelse men kanske inte upplever ökat välbefinnande i övrigt.
Studien använder enkätdata från Storbritannien som följer cirka 50 000 individer under perioden 2009–17 samt tolv fallstudieintervjuer med entreprenörer i London. I studien anses en personer vara entreprenörer om hon eller han har egenföretagande som huvudsysselsättning. Olika statistiska metoder används för att försöka besvara följande fråga: vad hade effekten på livstillfredställelse av att bli entreprenör varit om individer slumpmässigt tilldelats att bli entreprenör?
IFN Working Paper nr 1243, “Well-being Effects of Self-Employment: A Spatial Inquiry” är författat av Maria Abreu, Department of Land Economy, University of Cambridge, och Pembroke College, Cambridge, Özge Öner, Department of Land Economy, University of Cambridge och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Aleid Brouwer, University of Groningen, Nederländerna, och Eveline van Leeuwen, Urban Economics Group, Wageningen University, Nederländerna. Vill du veta mer? Kontakta Özge Öner på e-post: ozge.oner@ifn.se
