Företagare födda i länder utanför Europa anställer oftare än andra företagare personer födda i länder utanför Europa samt nyanlända. Företagande bland utrikes födda spelar därför en viktig roll i integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden.
Det är väl känt att utrikes födda från länder utanför Europa har problem att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare forskning har också visat att personer från länder i exempelvis Mellanöstern oftare än andra utrikes födda är aktiva som företagare. Inte sällan sätts därför förhoppningar till att företagande ska vara en väg in på arbetsmarknaden för utrikes födda, dels genom att utrikes födda startar egna företag, dels på grund av att utrikes födda anställer andra utrikes födda i sina verksamheter.
Syftet med denna studie är att kartlägga hur företagandet bland utrikes födda personer utvecklats under 2000-talet samt att studera vilka personer som anställs i företag som ägs och drivs av utrikes födda. Studien genomförs med hjälp av registerdata från Statistiska Centralbyrån som gör det möjligt att länka arbetsgivare och anställda till varandra.
Egenföretagandet bland utrikes födda har ökat under 2000-talet
Vi finner att andelen företagare varierar mellan olika grupper av utrikes födda. I flera av grupperna har andelen företagare ökat under 2000-talet. Bland män är personer födda i Mellanöstern oftare än andra aktiva som företagare medan den högsta andelen företagare bland kvinnor återfinns bland personer födda i länder i Europa. Personer med kort vistelsetid i Sverige är mer sällan än andra aktiva som företagare, vilket understryker att företagande kräver egenskaper som förvärvas med ökad tid i Sverige.
Egenföretagarnas ursprung påverkar vem som anställs
Utrikes födda företagare har mer sällan än inrikes födda företagare anställda i sina företag. Dock anställer utrikes födda företagare oftare än inrikes födda företagare utrikes födda personer i sina företag. Inte minst anställer företag vilka ägs och drivs av personer födda i länder utanför Europa oftare än andra företag personer med utomeuropeiskt ursprung samt personer som vistats kort tid – mindre än fem år – i Sverige. Detta understryker att företagande bland utrikes födda spelar stor roll för integrationen av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden.
Slutligen framkommer även att utrikes födda företagare oftare än inrikes födda företagare anställer sina respektive i företagen. Familjesituationen spelar en viktig roll för utrikes föddas möjligheter att starta företag och att försörja sig som företagare i Sverige.
IFN Working Paper nr 1235, “Self-employed Immigrants and Their Employees: Evidence from Swedish Employer-Employee Data”, är författat av Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och Institutet för Näringslivsforskning, och Chizheng Miao, Linnéuniversitetet. Vill du veta mer? Kontakta Mats Hammarstedt på mats.hammarstedt@ifn.se eller mats.hammarstedt@lnu.se
