Afrikanska länder som varit koloniserade av Frankrike har haft en sämre ekonomisk utveckling än länder som hade Storbritannien som kolonialmakt. Vi visar att klyftan mellan de två grupperna av tidigare kolonier blivit större med tiden, vilket kan bero på svårmätbara kulturella faktorer som kan spåras till tidigare kolonialmakter.
1960 var de flesta afrikanska länder söder om Sahara antingen brittiska eller franska kolonier. Det fanns ingen systematisk skillnad i ekonomiskt välstånd mellan dessa två grupper. Efter att kolonierna vunnit självständighet kunde ett mönster skönjas: brittiska kolonier hade en bättre utveckling av BNP per capita.
Under perioden 1975–85 såg före detta franska kolonier ut att växa ikapp, men sedan dess har gapet ånyo vidgats. Medan inkomsten i före detta brittiska kolonier dubblerades under perioden 1970 till 2015, växte den med mindre än 25 procent i före detta franska kolonier.
Svårförklarade skillnader
Skillnader i ekonomisk tillväxt mellan olika länder kan i stor utsträckning ofta förklaras av några få makroekonomiska variabler. Fattigare länder kan dra nytta av rikare länders teknologiska försprång och därför växa snabbare genom imitering och teknologiöverföring. Dessutom brukar länder med bättre utbildad och friskare befolkning ha högre tillväxt. Före detta franska och brittiska kolonier är emellertid anmärkningsvärt lika i dessa avseenden.
Ny forskning om ekonomisk tillväxt framhåller vikten av institutionella förklaringar. Låg korruption, politisk stabilitet och en välfungerande rättsstat har visats vara tillväxtfrämjande. De två grupperna av före detta kolonier är dock påfallande lika även i dessa avseenden, trots att de övertog olika rättsliga traditioner från kolonialmakterna. Inte heller utländska direktinvesteringar eller utvecklingsbistånd fungerar som förklaring.
Storbritannien och Frankrike agerade olika
I den historiska forskningen om kolonialtiden påtalas flera skillnader mellan hur Storbritannien och Frankrike använde sina kolonier. Britterna tillämpade ett indirekt styre som innebar att ledare och tjänstemän ofta hämtades från koloniernas egna befolkning, medan Frankrike i större utsträckning placerade fransmän på nyckelposter.
I franska kolonier var också tvångsarbete vanligare än i brittiska. Infrastruktur i de franska kolonierna byggdes ofta för att fylla ett politiskt syfte i Frankrike, snarare än ett funktionellt syfte i kolonin.
Det är tänkbart att dessa skillnader mellan hur kolonialmakterna agerade har skapat kulturella skillnader som spelar roll för den ekonomiska utvecklingen i de före detta kolonierna än idag. Fortsatt forskning krävs dock för att förstå vilka faktorer som förklarar att franska kolonier släpar efter.
IFN Working Paper nr 1234, "The French Curse? On the Puzzling Economic Consequences of French Colonization”, är författat av Andreas Bergh, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet, samt Günther Fink, Swiss Tropical and Public Health Institute. Vill du veta mer? Kontakta Andreas Bergh, Andreas.Bergh@ifn.se.
