Offentliga aktörer delfinansierar ofta FoU-projekt i näringslivet i syfte att höja välståndet genom spridningseffekter, s k kunskapsspillovers. Vi finner att projektspecifika faktorer är viktigare än företagsspecifika då staten utvärderar FoU-ansökningar. Speciellt radikala och nya FoU-projekt har större sannolikhet att få finansiering.
Företag som investerar i FoU kan sällan själva dra nytta av alla resultat. Det finns ofta spridningseffekter, s k kunskapsspillovers, till andra aktörer i samhället. Den samhälleliga vinsten av FoU-investeringar är alltså högre än den privata, men varje investerare tar bara hänsyn till den egna vinsten. Det finns därmed risk att företag på en fri marknad underinvesterar i FoU. Offentliga aktörer går därför ofta in och delfinansierar FoU-projekt i näringslivet. Detta kan ske genom skattesubventioner eller direkt finansiering.
I denna uppsats är vi främst intresserade av direktfinansieringen. Upphandlingen går till på det viset att företag får ansöka om delfinansiering för FoU-projekt från offentliga myndigheter. Ansökningarna bedöms sedan av interna och externa experter efter bestämda mallar.
Våra data ger mer tillförlitliga skattningar
Tidigare studier har använt data på företagsnivå och jämfört företag som erhållit offentliga FoU-stöd med företag som inte har fått stöd. Det finns två problem med denna metod.
För det första består gruppen av icke-finansierade företag av dels sådana som sökt och fått avslag, dels de som inte sökt alls. Detta urval leder till snedvridna statistiska skattningar.
För det andra har man bara haft företagsspecifika variabler och saknat uppgifter om de projektspecifika variabler som ligger till grund för utvärdering av ansökningarna.
I denna studie använder vi unika projektdata på FoU-ansökningar till den största österrikiska FoU-finansiären FFG. Såväl accepterade som refuserade ansökningar finns med samtidigt som vi har företagsspecifika variabler. Detta gör att vi undviker de två ovan nämnda metodproblemen.
Resultaten avviker från tidigare forskning
Tidigare studier har funnit att flera företagspecifika variabler såsom företagsstorlek och FoU-intensitet varit avgörande för att få offentliga FoU-stöd. I vår studie har sådana faktorer ingen effekt på sannolikheten att få FoU-stöd. Det är istället projektspecifika faktorer, såsom radikala och nya FoU-projekt samt förväntade positiva effekter på projektets och företagets övriga FoU-verksamhet, som ökar sannolikheten att få beviljade stöd.
Resultaten indikerar att FoU-finansiären inte diskriminerar mellan olika typer av företag. Dessutom visar vi att företag som satsar på radikala och nya FoU-projekt snarare än projekt med små förbättringar har större sannolikhet att få ansökningar beviljade.
IFN Working Paper No. 1231, "The Competition for Innovation Funding: How Government R&D Grants are Allocated in the Business Sector", är författat av Martin Falk, WIFO, Wien, och Roger Svensson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Roger Svensson, roger.svensson@ifn.se
