Media har i allmänhet större frihet i demokratier än i diktaturer. Hur tryckfriheten påverkas av statskupper som hotar en befintlig regering är emellertid oklart. Denna studie undersöker därför hur statskupper påverkar länders tryckfrihet. Resultaten visar att lyckade kupper leder till minskad tryckfrihet i demokratier.
Fientlighet mot media har under de senaste åren ökat i många länder och politiker klagar regelbundet på falska nyheter och respektlösa journalister. Samtidigt har såväl lyckade som misslyckade statskupper genomförts och ett exempel på en misslyckad statskupp är den som skedde i Turkiet den 15 juli 2016.
Tusentals individer fängslades, tiotusentals tjänstemän och forskare avskedades samtidigt som hundra nyhetstidningar och andra medieformer stängdes ner som en bieffekt av kuppen. En misslyckad kupp kan därför erbjuda unika möjligheter för den styrande regimen att göra sig av med oönskade journalister eller tysta kritisk media.
Samtidigt är det troligt att en lyckad kupp kan leda till minskad tryckfrihet i ett land. Kuppen i Zimbabwe 2017 är dock ett motsägande exempel som istället tyder på att en lyckad kupp inte behöver hota tryckfriheten.
Denna studie undersöker huruvida misslyckade och lyckade kupper systematiskt uppmuntrar politiker till att inkräkta på tryckfriheten och om dessa effekter påverkas av karaktären hos det politiska systemet som kuppen riktas mot.
Politiska systemet spelar roll för effekterna av kupper
För att undersöka hur olika statskupper kan påverka tryckfriheten utvecklar vi först en teoretisk modell över en nyttomaximerande regering som strategiskt använder offentliga utgifter för att undvika statskupper och/eller förlora val. Med hjälp av denna modell kan effekterna av en lyckad kupp förklaras medan påverkan på tryckfriheten vid misslyckade kupper är mer tvetydlig. När en regering kommer till makten via en kupp så censurerar och trakasserar de media väsentligt mer än tidigare regeringar, vilket leder till att lyckade kupper i genomsnitt minskar tryckfriheten.
De teoretiska förutsägelserna får stöd av våra empiriska resultat, baserade på data för 153 länder 1950-2014. När kupper mot demokratiskt valda regeringar och auktoritära regimer granskas separat så håller resultaten endast vid kupper mot demokratiskt valda regeringar.
Vi finner däremot inga systematiska effekter på tryckfrihet vid lyckade kupper mot regimer som inte har någon maktdelning, som diktaturer eller absoluta monarkier.
IFN Working Paper nr 1225, ”Coups, Regime Transition, and the Dynamics of Press Freedom”, är författat av Christian Bjørnskov, Department of Economics, Aarhus University och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Andreas Freytag, School of Economics and Business Administration, Friedrich Schiller Universität Jena, och Jerg Gutmann, Institute of Law and Economics, University of Hamburg. Vill du veta mer? Kontakta Christian Bjornskov, chbj@econ.au.dk.
