Svensk skola är marknadsorienterad samtidigt som resultatuppföljningen är tillitsbaserad. Denna studie finner att fristående grundskolor sätter högre betyg än kommunala givet elevernas kunskapsnivå. Ett par av skolkoncernerna utmärker sig i detta avseende och skillnaderna är större när mer tillförlitliga prov används för att fånga kunskapsnivån.
Den svenska skolan är marknadsorienterad med skolval, liberala etableringsmöjligheter för privata huvudmän och decentraliserat ansvar som viktiga inslag. Samtidigt är resultatuppföljningen baserad på tillit; de nationella prov som vägleder betygssättningen rättas lokalt och betygen som är viktiga för eleverna sätts av lärarna själva. Skolor och elever har därför ett gemensamt intresse av att uppvisa goda resultat samtidigt som spärrarna mot generös bedömning är få.
Det är uppenbart att denna ordning kan äventyra prov- och betygssystemets integritet men det är också möjligt att olika typer av aktörer har olika drivkrafter att svara på de incitament som systemet skapar. Denna studie använder en delvis ny ansats för att jämföra betygssättningen bland kommunala och fristående grundskolor, där de fristående delas in i fyra grupper: skolor som tillhör koncernerna Academedia, Internationella Engelska Skolan (IES), Kunskapsskolan, samt alla övriga.
Ny ansats ger tydliga resultat
Att jämföra betyg med resultaten på de nationella proven görs regelbundet, men då bara för ämnen med nationella prov. Denna studie jämför betyg i alla ämnen med kunskapsnivån enligt de nationella proven och hänsyn tas till att alla prov inte är lika tillförlitliga.
Resultaten är tydliga. Alla friskolegrupper sätter genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven. Skolor tillhörande IES och Kunskapsskolan utmärker sig särskilt i detta avseende. Skillnaderna är dessutom oftast större när mer tillförlitliga prov används för att fånga elevernas kunskapsnivå.
Till viss del kan skillnaderna i betygssättning hänföras till var skolorna är verksamma och till deras elevsammansättning, men de är betydande även efter att hänsyn tagits till sådana faktorer. För tre av de fyra friskolegrupperna kan hela det betygsövertag som dessa skolor har jämfört med kommunala skolor hänföras till generösare betygssättning. För IES kan cirka två tredjedelar av försprånget tillskrivas betygssättningen.
Olika aktörer agerar olika
Då inga prov fullt ut fångar elevernas kunskapsnivå har metoden vissa svagheter. Huruvida detta leder till att skillnaderna mellan olika huvudmän över- eller underskattas är dock oklart. Allt tyder därför på att skolor med olika typer av huvudmän inte agerar på samma sätt, trots att de möter likartade marknadsförhållanden och regelverk. Även om detta inte är så överraskande, så pekar resultaten på svårigheten i att ha ett enhetligt och tillitsbaserat regelverk för en verksamhet där både offentliga och privata aktörer är verksamma.
IFN Working Paper nr 1217, "Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System", är författat av Jonas Vlachos, Nationalekonomiska institututionen vid Stockholms universitet, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).Kontakta Jonas Vlachos, jonas.vlachos@ne.su.se, om du vill veta mer.
