Vi studerar preferenser för omfördelning när inkomsten genererats i en ”vinnaren-tar-allt”-marknad. Gemene man finner för det mesta den initiala inkomstfördelningen rättvis och ger därför all inkomst till vinnaren, oavsett om vinnaren var överlägsen eller bara marginellt bättre än förloraren – om det är skicklighet som förklarar skillnaden.
Många marknader karakteriseras av att små skillnader i prestation kan ge upphov till stora skillnader i inkomst eller vinst. Klassiska exempel där detta förekommer är sport- och underhållningsindustrin, men i takt med ökad globalisering och teknologisk utveckling blir dessa tendenser även mer framträdande på mer traditionella marknader.
Vissa forskare hävdar att framväxten av globala ”vinnaren-tar-allt”-marknader till stor del kan förklara den exceptionella inkomstutvecklingen bland de allra rikaste, och därmed den allt skevare spridningen i inkomster i stora delar av världen. Mot denna bakgrund är det intressant att förstå i vilken grad folk uppfattar inkomster från ”vinnaren-tar-allt”-marknader som rättvisa.
En internetbaserad arbetsmarknad
För att studera folks rättviseuppfattningar kring inkomster från en ”vinnaren-tar-allt”-marknad började vi med att rekrytera arbetstagare på en internetbaserad arbetsmarknad. Arbetstagarna fördelades slumpmässigt tillsammans i par, och informerades om att den arbetstagare i paret som löste flest arbetsuppgifter i utgångspunkten kommer få all ersättning och förloraren ingenting. När alla arbetstagare fullgjort uppgiften matchade vi ihop varje par av arbetstagare med en oberoende tredje-parts beslutsfattare. Beslutsfattarnas uppgift var att bestämma den slutgiltiga inkomstfördelningen mellan "vinnaren" och "förloraren".
Beslutsfattarna var fullt informerade om arbetstagarnas situation och i synnerhet om hur många uppgifter de klarat av att lösa. Några beslutsfattare skulle avgöra inkomstfördelningen där vinnaren var marginellt bättre än förloraren medan andra beslutsfattare skulle bestämma inkomstfördelningen där vinnaren var avsevärt bättre än förloraren.
Majoriteten av beslutsfattare omfördelar inte
Resultaten från experimentet visar att 60 procent av beslutsfattarna låter vinnaren behålla all ersättning. Med andra ord anses den initiala inkomstfördelningen från ”vinnaren-tar-allt”-marknader som rättvis av det absoluta flertalet. Vidare finner vi att detta resultat är oberoende av hur mycket bättre vinnaren är än förloraren. I de 40 procent av fallen som vinnaren inte får allt, så är förlorarens ersättning i genomsnitt densamma, oavsett den senares prestation.
Ytterligare analyser befäster att valet att arbeta i en ”vinnaren-tar-allt”-marknad eller arbetstagarnas förväntningar om en given inkomstfördelning har lite att säga om beslutfattarnas vilja att omfördela. Endast i ett fall finner vi att beslutsfattarna beter sig dramatiskt annorlunda: när vinnaren bestäms genom lottdragning, istället för prestation, väljer majoriteten av beslutsfattarna att implementera full jämlikhet.
Tur eller skicklighet avgörande för omfördelning
Våra resultat indikerar att gemene man accepterar de extrema inkomstskillnader som genereras i ”vinnaren-tar-allt”-marknader. Således är det inte självklart att folk uppfattar de ökande inkomstklyftorna i dagens samhälle som orättvisa. I slutändan är den avgörande faktorn inte storleken på inkomstskillnaden i sig utan om den förklaras av tur eller skicklighet.
IFN Working Paper No 1214, ”Fairness in Winner-Take-All Markets” är författat av Björn Bartling, University of Zurich, Alexander W. Cappelen, NHH Norwegian School of Economics, Mathias Ekström, IFN och NHH, Erik Ø. Sørensen, NHH, och Bertil Tungodden, NHH. Vill du veta mer? Kontakta Mathias Ekström på e-post: mathias.ekstrom@nhh.no.
