Sedan 2009 har allt fler svenska kommuner infört valfrihetssystem inom hemtjänsten. Vi undersöker valfrihetens effekter på brukarnas nöjdhet genom att följa de äldres svar i Socialstyrelsens årliga brukarundersökningar. Våra jämförelser visar att de äldre blir mer nöjda med hemtjänsten när en kommun inför ett valfrihetssystem.
Äldre människor i Sverige har tillgång till behovsprövad och skattefinansierad äldreomsorg av hög kvalitet. Kostnaderna utgör dock ett ständigt problem och äldreomsorgen har genomgått flera förändringar i syfte att effektivisera produktionen. Hemtjänsten står för en allt större andel medan äldreboenden har minskat i betydelse. Dessutom har de äldres valfrihet ökat med tiden och privata företag utför en allt större andel av tjänsterna.
Ur ett ekonomiskt perspektiv är hemtjänsten också intressant, eftersom de informationsproblem som kännetecknar andra skattefinansierade tjänster är mindre utpräglade. Nöjdhet är ett bättre kvalitetsmått i hemtjänsten än i sjukvården och skolan.
Lagen om valfrihetssystem
År 2009 kom Lagen om valfrihetssystem (LOV), en viktig reform på välfärdsområdet. Lagen är tvingande för landstingen inom primärvården, men i äldreomsorgen får varje kommun avgöra om den ska införa ett valfrihetssystem eller ej.
Sedan 2009 har fler än hälften av kommunerna börjat tillämpa LOV inom hemtjänsten. Den kommun som inför ett valfrihetssystem måste iaktta likabehandling av utförare vid etablering och vid information till brukarna.
Valfriheten kan förväntas gynna de äldre genom att de kan välja en utförare som passar dem själva bättre. Men valfriheten kan bli en belastning om alternativen blir för många utan att de skiljer sig nämnvärt åt.
De äldre uppskattar valfrihet
Vi studerar införandet av valfrihetssystem genom att jämföra de äldres nöjdhet före och efter det att en kommun börjar tillämpa LOV inom hemtjänsten. Eftersom införandet sker vid olika år i olika kommuner, minskar risken för att jämförelsen fångar andra tidsspecifika förändringar.
Resultaten tyder på att de äldre blir något mer nöjda när en kommun tillämpar LOV. Däremot verkar inte kostnaderna påverkas. Valfrihetssystemen driver också på hemtjänstens privatisering. De privata utförarnas marknadsandelar ökar med 2,4 procentenheter i kommuner som börjar tillämpa LOV. Men privatiseringen visar sig vara orelaterad till nöjdheten.
Vår slutsats blir därför att nöjdheten ökar på grund av att nya valmöjligheter öppnas och inte på grund av att privata utförare är bättre eller att konkurrensen ökar.
IFN Working Paper nr 1213, ”Choice and Competition in the Welfare State: Home Care as the Ideal Quasi-market” är författat av Mats Bergman, Södertörns högskola, Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning, och Sofia Lundberg, Handelshögskolan vid Umeå universitet. Vill du veta mer? Kontakta Henrik Jordahl på e-post: henrik.jordahl@ifn.se.
