I omsorgsyrken är det svårt att öka produktiviteten utan att tjänsternas kvalitet blir lidande. Trots det visar nya data från digitala arbetstidsloggar på stor variation mellan olika hemtjänstgruppers produktivitet utan några motsvarande skillnader i brukarnas nöjdhet. Detta tyder på att hemtjänsten går att effektivisera.
Hemtjänstens kvalitet beror på hur väl de äldres behov av medicinskt, fysiskt och känslomässigt stöd tillgodoses. Detta avgörs till stor del i det personliga mötet och har sin grund i personalens kompetens och omtanke. Nya produktionsmål med syftet att öka brukarkontakten kan därför leda till att bemötande och individanpassning försämras då tempot skruvas upp på bekostnad av återhämtning och förberedelser. Sambandet mellan produktivitet och kvalitet i skattefinansierad vård och omsorg har dock varit svårt att studera på grund av att rättvisande produktivitetsmått har saknats.
Digitalisering underlättar produktivitetsmätning
I denna studie använder vi data på produktivitet i hemtjänsten som samlats in med hjälp av nya digitala mätmetoder. Många svenska kommuner använder idag tidmätningssystem där hemtjänstpersonalen loggar in i och ut ur de äldres hem. Genom denna procedur får vi ett mått på hur stor andel av den totala arbetstiden som används för att utföra tjänster hos brukarna och inte för transporter, administration och annat. Detta mått på brukartid är lämpligt för att mäta produktivitet i hemtjänsten och måttet används av denna anledning för uppföljning i många kommuner.
Produktiva hemtjänstgrupper utför fler av de timmar som brukarna har rätt till
Vi finner inga tecken på att hemtjänstgrupper med högre produktivitet i form av högre andel brukartid har lägre nöjdhet bland sina brukare. Det talar emot att ökad produktivitet sliter på personalen på ett sätt som går ut över brukarna. Eftersom det finns stora variationer i produktivitet mellan olika hemtjänstgrupper verkar det snarare vara så att hemtjänsten kan effektiviseras med hjälp av god styrning och ledning.
Däremot finner vi att högproduktiva hemtjänstenheter utför en högre andel av de timmar som de äldre har fått ett biståndsbeslut på. Hög produktivitet förefaller alltså gynna brukarna genom att bidra till en mer leveranssäker verksamhet. Dessa resultat måste dock tolkas med försiktighet, eftersom vi studerar ett begränsat urval av kommuner som har valt att införa digital tidmätning och som delat med sig av sina data.
I takt med att Sverige får en äldre befolkning blir effektiviseringar av äldreomsorgen mer angelägna. I det perspektivet har införandet av digital tidmätning varit en välkommen utveckling genom att tillhandahålla nya data som stärker möjligheterna att analysera och förbättra hemtjänstens produktivitet och leveranssäkerhet.
IFN Working Paper nr 1212, ”Exploring Digital Time Measurement in the Public Sector: Labor Productivity and Service Quality in Home Care”, är författat av Henrik Jordahl och Lovisa Persson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Henrik Jordahl på e-post: henrik.jordahl@ifn.se.
