Flaskhalsar i elnätet kan leda till lokalt höjda elpriser men även till att konkurrensen försvagas då elmarknaden splittras upp. Denna uppsats analyserar konkurrensen på en elmarknad med flaskhalsar. Med simuleringar identifierar jag exempel där producenter med marknadsmakt medvetet väljer sin produktion så att marknaden splittras upp.
El handlas på auktioner där varje producent bjuder ut ett knippe säljordrar med olika begärda styckpriser, vilket resulterar i en utbudskurva. Så länge som nätet inte överbelastas accepteras säljordrar med de lägsta begärda priserna så att efterfrågan kan mötas till lägsta kostnad för konsumenterna.
I ett elnät begränsas överföringen bl.a. av att ledningen blir för varm och smälter om överföringskapaciteten överskrids. När överföringen når den gränsen så splittras elmarknaden upp i mindre delar med olika priser. Det innebär att produktionsresurserna inte kan utnyttjas lika effektivt och i genomsnitt får konsumenterna ett högre pris.
Ny beräkningsmodell
I denna uppsats utvecklar jag en ny beräkningsmodell. Modellen antar att varje producent väljer sin utbudskurva i syfte att maximera sin egen vinst, dvs. varje producent tar hänsyn till hur utbudskurvan påverkar priser, försäljning och flaskhalsar. Modellen kan användas för att i detalj simulera budgivningen på en elmarknad med flaskhalsar och bristfällig konkurrens.
Svag konkurrens kan leda till att flaskhalsar uppstår oftare
En konsekvens av flaskhalsar är att priserna kan höjas lokalt. Vidare försvagas konkurrensen på elmarknaden. Med simuleringar identifierar jag fall där vinstmaximerande aktörer medvetet väljer produktionsnivån så att marknaden splittras upp, dvs. svag konkurrens kan medföra att flaskhalsar uppstår oftare.
IFN Working Paper nr 1208, "Supply Function Equilibrium over a Constrained Transmission Line I: Calculating Equilibria", är författat av Keith Ruddell, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Keith på e-postadress Keith.Ruddell@ifn.se om du vill veta mer.
