I denna studie påvisar vi med hjälp av en ny dekomponeringsmetod en mycket stark dynamik i det svenska näringslivet efter 1990-talskrisen. De flesta jobben har skapats i unga små företag samtidigt som de största produktivitetsökningarna har skett i stora etablerade tillverkningsföretag samt i mellanstora unga tjänsteföretag.
Ett stort antal av Europas länder har sedan den senaste finanskrisens kämpat med svag tillväxt och underskott i offentliga finanser. I denna uppsats argumenterar vi för att olika typer av företag har stor betydelse för en fungerande jobb- och produktivitetsdynamik. Såväl unga som etablerade, små som stora och tillverknings- som tjänsteföretag spelar alla en viktig roll.
Under slutet av 1980- och under 1990-talet genomfördes en rad strukturella reformer i syfte att förbättra effektiviteten i det svenska näringslivet. Produktmarknader avreglerades, skattesystemet blev mer anpassat för ett dynamiskt näringsliv och arbetsmarknaden tilläts bli mer flexibel. Efter dessa reformer har det svenska näringslivet uppvisat en produktivitetsökning och ett jobbskapande i världsklass.
Jobbtillväxt, förbättrad effektivitet och ökad mångfald
Vi studerar hur dessa reformer påverkade jobb- och produktivitetsdynamiken i det svenska näringslivet. Vi härleder och använder en ny dekomponeringsmetod för att analysera hur olika typer av företag bidrar till jobb- och produktivitetstillväxt. Metoden delar upp de bakomliggande orsakerna till förändringar av såväl sysselsättning som produktivitet.
Vi finner att antalet jobb ökade i de små företagen medan produktivitetshöjningen främst skedde i de stora företagen. Detta tyder på att de strukturella reformerna effektiviserade arbetsfördelningen mellan de små och de stora företagen samt påskyndade strukturomvandlingen till ett mer tjänstebaserat näringsliv. En viktig del i denna strukturomvandling var att stora etablerade företag "outsourcade" delar av sina mindre produktiva kringverksamheter och fokuserade på sina respektive kärnverksamheter. Därmed kunde företagen öka produktiviteten.
Mycket stor bruttodynamik bakom viktig nettodynamik
Vi finner en stark dynamik bakom de relativt små nettoförändringarna av jobbskapande. Med hjälp av vår nya metod kan vi även studera produktivitetsdynamiken och hur den ser ut över olika typer av företag. Intressant nog finner vi en omfattande dynamik i produktivitetsutvecklingen, där varje år vissa företag skapar mycket stora produktivitetsvinster medan andra förstör stora produktivitetsvärden.
Näringslivsdynamiken avgörande
Erfarenheterna från det svenska reformpaketet under 1990-talet och den påföljande strukturomvandlingen av det svenska näringslivet lämpar sig väl som kunskapsbas för länder med tillväxtproblem efter den senaste stora finanskrisen. Diskussioner kring hur krisländer som t.ex. Grekland skall lyftas har varit alltför snävt inriktade mot makroekonomiska frågor, såsom budgetunderskott och statsskuld. Alltför lite har kretsat kring hur man skall få ett dynamiskt näringsliv där små och stora, gamla och unga företag alla bidrar till en effektiv strukturomvandling.
IFN WP nr 1189, ”Who Creates Jobs and who Creates Productivity? Small versus Large versus Young versus Old”, är författat av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta författarna på fredrik.heyman@ifn.se, pehr-johan.norback@ifn.se eller lars.persson@ifn.se.
