Antalet undervisningstimmar spelar stor roll för elevers skolresultat, men vi vet lite om hur frånvaro i skolan påverkar arbetsmarknadsutfall. Vi analyserar kort- och långsiktiga effekter av frånvaro och visar att frånvaro ledde till sämre skolresultat. Detta hade dock inte någon stor inverkan på hur det senare gick på arbetsmarknaden.
I policydebatten diskuteras ofta betydelsen av antalet undervisningstimmar för elevernas skolresultat. En aspekt som hittills inte studerats i särskilt stor omfattning är betydelsen av skolfrånvaro.
Det finns få studier som kunnat säga någonting om orsakssambanden mellan frånvaro och skolresultat och ingen studie har undersökt om skolfrånvaro har någon betydelse för utfall senare i livet. En anledning till att vi har begränsade insikter i dessa frågor är att det kräver att vi kan följa individer från skolåldern till vuxen ålder.
Unika historiska data
I denna studie undersöker vi sambandet mellan frånvaro i första respektive fjärde klass och skolresultat och arbetsmarknadsutfall senare i livet. Vi använder oss av ett unikt representativt datamaterial över individer födda i Sverige i början av 1930-talet.
Datamaterialet innehåller demografisk information om individerna och deras föräldrar. Till detta länkar vi skolbetyg från åk 1 och åk 4 i folkskolan. Dessa data innehåller även information om elevernas frånvaro varje skolår och vilken typ av frånvaro det handlade om.
Vi länkar slutligen datamaterialet till information om utbildning och olika arbetsmarknadsutfall från det att individerna var i 25- respektive 40-årsåldern samt till uppgifter om deras pensioner.
Sämre skolresultat men de negativa effekterna klingar av
I linje med tidigare forskningsresultat finner vi att frånvaro ledde till sämre skolresultat. Tio dagars frånvaro motsvarar en betygsförsämring motsvarande 3,3 procent av en standardavvikelse. När vi undersöker de långsiktiga konsekvenserna av frånvaro klingar dock den negativa effekten av över tid.
Skolfrånvaro har visserligen ett negativt samband med uppnådd utbildningsnivå och inkomst, men det är endast sambandet mellan frånvaro och sysselsättning i 25-årsåldern som är statistiskt säkerställt (i vår mest omfattande specifikation). Effekten av frånvaro är här relativt stor och tio dagars skolfrånvaro leder till 4 procent lägre sannolikhet för sysselsättning. Vi finner dock ingen effekt på sysselsättningen när individerna är i 40-årsåldern.
IFN Working Paper nr 1188, "The Short- and Long-Term Effects of Student Absence: Evidence from Sweden", är författat av Sarah Cattan, Institute for Fiscal Studies och IZA, Martin Karlsson, University of Duisburg-Essen, Daniel A. Kamhöfer, Paderborn University och university of Duisburg-Essen, och Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Therese Nilsson, therese.nilsson@ifn.se, om du vill veta mer.
