En vanlig observation är att individer med högre yrkesstatus har bättre hälsa. Vi finner genom en metod som fokuserar på effekten av hälsa på yrkesstatus att bättre hälsa förbättrar yrkesstatusen. Vi mäter yrkesstatus i tre dimensioner: om man har en arbetsledande befattning, arbetar självständigt och har inflytande på arbetsplatsen.
Det positiva sambandet mellan yrkesstatus och hälsa har tagits som intäkt för att argumentera att ojämlikhet i hälsa formas av yrkesstatus. Denna tolkning förutsätter dock att hälsotillståndet inte förklarar yrkesstatus. Den tidigare forskningen har endast i mycket begränsad omfattning tagit hänsyn till riktningen på orsakssambandet, och de få fall som gjort så studerar endast specifika yrkesgrupper som statliga tjänstemän.
Studie av invandrare ger säkrare identifikation av orsakssamband
Vi studerar invandrare i första generationen i 30 europeiska länder i alla yrkeskategorier på arbetsmarknaden. Att vi fokuserar på invandrare gör att vi kan använda en metod för att fastställa att orsakssambandet går från hälsa till yrkestatus och inte tvärtom.
Vi använder hälsan i invandrarens födelseland för att få variation i hälsa som inte rimligen kan påverkas av individens yrkesstatus, då denne lever och arbetar i ett annat land. På så sätt utesluter vi omvänt orsakssamband.
Invandrare tar med sig hälsan
Invandrares hälsa har en varaktig komponent då den genomsnittliga hälsan i födelselandet förutsäger invandrarens hälsa i det nya landet. När detta i ett andra steg relateras till yrkesstatus finner vi en stark och positiv effekt av hälsa på yrkesstatusen i de tre kategorier vi studerar: om man har en arbetsledande befattning, arbetar självständigt och har inflytande på arbetsplatsen.
Resultaten håller även då hänsyn tas till andra faktorer såsom ekonomisk utveckling, institutioner, samt kognitiva och icke-kognitiva faktorer i födelseländerna.
Det mesta av hälsoeffekten beror på faktorer inom yrket
Vi finner att två tredjedelar av hälsans effekt på yrkesstatusen beror på faktorer inom ett givet yrke, dvs. att de med bättre hälsa inom yrket i högre grad har arbetsledande uppgifter jämfört med dem som har relativt sämre hälsa. Den återstående tredjedelen kan hänföras till sortering mellan yrkeskategorier, dvs. att individer med bättre hälsa tenderar att arbeta i yrkeskategorier med mer självständiga arbetsuppgifter.
Studien understryker att god hälsa inte bara är viktig i sig utan också ger avkastning på arbetsmarknaden.
IFN Working Paper nr 1183, ”The ‘Healthy Worker Effect’: Do Healthy People Climb the Occupational Ladder?”, är författat av Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) samt Joan Costa Font, London School of Economics. Vill du veta mer? Kontakta Martin Ljunge.
