Högerpopulistiska politiker har ett tydligt anti-globaliseringsbudskap. De vill ha minskad invandring och är kritiska till frihandelsavtal och klimatsamarbeten såsom Parisavtalet. I en teoretisk modell beskriver vi hur denna politik skapar konflikter på områden där väljarna har olika preferenser om hur offentliga finanser ska spenderas.
Empiriska studier har visat att ökad importkonkurrens från låglöneländer leder till ökat stöd för högerpopulistiska partier och kandidater, både i Europa och i USA.
En möjlig förklaring är att de väljare som är mest utsatta för denna konkurrens röstar på politiker som lovar att skydda deras jobb genom mer restriktiva handelsavtal.
En annan möjlig förklaring är att väljare i de sektorer som utsätts för importkonkurrens är mer sårbara i termer av förlorade inkomster och är därmed också mer beroende av grundläggande välfärdsservice.
Ökade kostnader för exempelvis flyktingmottagning ses av dessa väljare som konkurrerande användning av offentliga resurser, och under vissa antaganden väljer de därför att lägga sin röst på den kandidat som presenterar en högerpopulistisk plattform.
Etablerade politiker kan anamma högerpopulistisk politik
När etablerade politiker utmanas av högerpopulistiska politiker riskerar de att inte bli omvalda, såvida de inte anpassar sin politik i enlighet med det högerpopulistiska budskapet. Under vissa förutsättningar kommer etablerade politiker därför att kortsiktigt anamma en liknande politisk plattform i syfte att bli omvalda.
Enligt vår modell är en anpassning från etablerade politiker mer sannolik om kostnaderna är höga för att upprätthålla exempelvis ett generöst flyktingmottagningssystem, eftersom den högerpopulistiska plattformen då är relativt sett billig. Etablerade politiker förutspås också anpassa sin politik med större sannolikhet om landet befinner sig i recession.
Även inkomstjämlikheten spelar roll i vår modell. Om skillnaderna i inkomster mellan etablerade politiker (och deras kärnväljare) och de mindre bemedlade väljarna växer sig alltför stora, kommer de senare att föredra en högerpopulistisk politik oavsett om det är recession eller högkonjunktur.
Behov av empiri
Vår teoretiska modell kan bidra till kunskapen om vilka mekanismer som ligger bakom den senaste tidens ökade stöd för högerpopulistiska kandidater och partier runt om i västerländska demokratier.
Enligt vår teori är makroekonomisk stabilitet, inkomstjämlikhet, och individers ekonomiska situation är viktiga aspekter. Men dessa hypoteser måste dock testas empiriskt gentemot alternativa förklaringar. Ett exempel på en sådan alternativ förklaring är att socialkonservativa och nationalistiska värderingar är den starkaste drivkraften bakom högerpopulistiskt väljarstöd, snarare än individens ekonomiska situation.
IFN Working Paper nr 1182, "Public Finance and Right-Wing Populism", är författat av Linuz Aggeborn, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och Lovisa Persson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Lovisa Persson, lovisa.persson@ifn.se.
