Miljöfaktorer under de första levnadsåren kan påverka individers socioekonomiska utveckling. Vi analyserar introduktionen av fri spädbarnsvård och visar att den gav upphov till positiva effekter på barnens kognitiva färdigheter. Interventionen ökade även flickors benägenhet att utbilda sig och förbättrade kvinnors arbetsmarknadsutfall.
En omfattande forskning visar att miljöfaktorer under de tidiga levnadsåren spelar roll för socioekonomiska utfall, såsom utbildning, inkomst och anställningsbarhet senare i livet.
Ackumulering av humankapital antas vara den huvudsakliga förklaringen till sådana långsiktiga effekter, men vi vet fortfarande lite om vilken betydelse kognitiva färdigheter har i denna process.
En anledning till att vi har begränsade insikter kring hur de långsiktiga effekterna bestäms är att det kräver att vi kan följa individer över livscykeln, inte endast observera utfall i vuxen ålder.
Goda möjligheter att fastställa orsakssamband
I denna studie undersöker vi sambandet mellan spädbarnsvård och kognitiva och diverse socioekonomiska utfall under livscykeln. Vi använder oss av ett unikt datamaterial över individer födda i Sverige i början av 1930-talet där vissa barn omfattades av en försöksverksamhet som gav dem tillgång till helt fri vård under det första levnadsåret.
Den fria spädbarnsvården inkluderade service som erbjöds vid särskilda lokala hälsokliniker och information till nyblivna mödrar om hur de skulle ta hand om sitt barn. Försöksverksamheten genomfördes som ett experiment i sju medicinalläkardistrikt runt om i landet 1931–33.
För att studera spädbarnsvårdens effekter jämför vi de utvalda hälsodistrikten med likartade geografiska områden. Vi utgår från ett material med information om alla som föddes i dessa olika områden under åren 1930−34, där vissa individer omfattades av försöksverksamheten och andra inte.
Till detta länkar vi skolbetyg från åk 1 och åk 4 i folkskolan när individerna var mellan 7–10 år, information om utbildning och olika arbetsmarknadsutfall från det att individerna var i 20- respektive 40-årsåldern samt information om deras pensioner.
Bättre kognitiva färdigheter i försöksområdena
Vi finner att barn som föddes i områden som omfattades av försöksverksamheten förbättrade sina skolresultat jämfört med dem som inte hade tillgång till motsvarande service. För socioekonomiska utfall efter grundskoleåren finner vi dock endast statistiskt säkerställda effekter för kvinnor.
Flickor från försöksområdena gick i större utsträckning vidare till realskolan jämfört med dem som inte omfattades av försöken, och deras sysselsättningsgrad och inkomster som vuxna var högre.
En förklaring till dessa skillnader mellan könen kan vara den svenska välfärdsstatens expansion under 1950- och 60-talen. De nya arbetstillfällen som skapades i offentlig sektor innebar en ökad efterfrågan som stämde väl överens med väl med kvinnornas studie- och yrkesval.
IFN Working Paper nr 1177, "Infant Health, Cognitive Performance and Earnings: Evidence from Inception of the Welfare State in Sweden", är författat av Sonia Bhalotra, University of Essex, Martin Karlsson, University of Duisburg-Essen, Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Nina Schwarz, University of Duisburg-Essen. Kontakta Therese Nilsson, therese.nilsson@ifn.se, om du vill veta mer.
