Kvinnliga chefer som diskrimineras tvingas vara mer kompetenta än manliga toppchefer för att nå samma positioner. Kvinnliga toppchefer kommer därför bättre kunna hantera en situation där deras företag möter en ökad konkurrens. Därigenom kommer kvinnliga chefers löner att öka mer än manliga chefers löner då konkurrensen ökar. Vi finner stöd för dessa teoretiska mekanismer på svenska data.
En omfattande forskning har funnit löneskillnader mellan män och kvinnor som inte till fullo kan förklaras av olika observerbara karakteristika. Det är dessutom så att fler män än kvinnor är chefer. En möjlig förklaring till skillnaderna är att kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden, t.ex. som en följd av att företag har preferenser för att anställa män som chefer framför kvinnor – så kallad preferensbaserad diskriminering. En annan förklaring är att kvinnor tar ett större ansvar för familjen och att detta missgynnar kvinnor i konkurrensen om chefsjobben.
Konkurrens kan slå ut diskriminerande företag
Ett väletablerat resultat i forskningen om diskriminering och konkurrens är att ökad konkurrens mellan företag minskar diskrimineringen när det finns tillräckligt många företag som inte diskriminerar. Anledningen är att diskriminering är kostsamt vilket leder till att de diskriminerande företagens marginaler minskar. Vid tillräckligt hög konkurrensnivå slås de diskriminerande företagen följaktligen ut från marknaden.
Samtidigt finns det evidens för att kvinnor diskrimineras (missgynnas) mer allmänt beträffande chefsjobb, och att den ovan nämnda utslagningsmekanismen därför inte fungerar fullt ut. Frågan blir då om ökad konkurrens mellan företag ändå kan motverka diskriminering av kvinnors löner och anställningsmöjligheter.
I denna uppsats utvecklar vi därför en teoretisk analysram där vi undersöker hur ökad konkurrens mellan företag påverkar kvinnliga chefers löner och anställningsmöjligheter i en situation då alla företag diskriminerar kvinnliga chefer. I analysen sätts chefslönerna i en förhandling mellan chef och företag, där lönen beror på chefernas betydelse för företagets vinstutveckling.
Konkurrens positivt för kvinnors karriärmöjligheter
I modellen finner vi att diskrimineringen leder till att kvinnliga chefer med samma kompetens som manliga chefer får en lägre lön, eftersom företagen upplever en lägre nytta av att anställa en kvinnlig chef. Men detta leder i sin tur till att endast de mest talangfulla kvinnorna kommer att satsa på att bli chefer. I genomsnitt kommer därmed kvinnliga chefer att ha högre kompetens än manliga chefer.
Om kvinnliga chefer i genomsnitt har högre kompetens än manliga chefer kan de bättre hantera ökad konkurrens mellan företagen. Om denna konkurrens ökar så kommer därför vinsterna i företag som leds av kvinnliga chefer att utvecklas bättre än vinsterna i företag ledda av män. Därigenom kommer kvinnliga chefers löner att öka relativt manliga chefers löner när konkurrensen ökar.
Vår empiriska analys av sambandet mellan produktmarknadskonkurrens och förekomsten av diskriminering i det svenska näringslivet omfattar perioden 1996–2009. Analysen baseras på företag med minst 20 anställda och utgår ifrån en mycket omfattande och detaljerad databas från Statistiska centralbyrån (SCB) som innehåller detaljerade företags- och individdata.
I enlighet med våra teoretiska resultat finner vi att lönerna för kvinnliga toppchefer ökar när konkurrensen mellan företagen ökar, men vi finner inte någon motsvarande effekt på manliga toppchefers löner.
Ett ytterligare resultat är avsaknad av effekter på löner av ökad konkurrens på andra anställda än chefer. Detta är konsistent med vår teoretiska analys som visar att löneeffekten från ökad konkurrens endast bör gälla anställda som har stor påverkan på företagets vinst, vilket icke-chefer oftast inte har.
Våra resultat indikerar att ökad konkurrens mellan företag kan fungera som ett komplement till andra åtgärder för att minska diskriminering på arbetsmarknaden. En fördel med ökad sådan konkurrens är att den både minskar diskrimineringen på toppjobb samtidigt som den stimulerar talanger att investera i sin karriär.
IFN Working Paper nr 1169, ”Gender Wage Gap at the Top, Job Inflexibilitity and Product Market Competition?”, är författat av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta författarna, fredrik,heyman@ifn.se, pehr-johan.norback@ifn.se eller lars.persson@ifn.se, om du vill veta mer.
