Den ekonomiska utvecklingen blir alltmer centrerad till städer. Kunskapen om de bakomliggande drivkrafterna är dock begränsad. Vi använder data över företag i olika områden i Stockholm, Göteborg och Malmö för att skatta betydelsen av branschdiversifiering och specialisering. Resultaten tyder på att näringslivskluster driver tillväxten.
Tidigare forskning förklarar urban tillväxt genom agglomeration, vilket innebär att företag som koncentreras till ett begränsat område kan dra nytta av varandra genom till exempel en gemensam infrastruktur och spridandet av idéer och information. I takt med att städer växer och blir mer komplexa kan det bildas tillväxtdrivande krafter på lokal nivå.
Enligt forskningen verkar det finnas olika externa effekter inom städer som inte fångas vid jämförelser mellan städer. Vår studie undersöker branschstrukturer inte enbart inom städer, utan även inom stadsdelar tillhörande större städer.
Positiva effekter på produktiviteten
Våra resultat visar att antalet anställda utanför ett företags egen bransch har en positiv effekt på företagets produktivitet, både då denna mäts på stadsnivå och inom en stadsdel.
Det visar sig också att antalet nyanställningar inom företagets egen bransch har en positiv inverkan på företagets produktivitet då denna mäts på stadsdelsnivå, men inget sådant samband finns för städer som helhet. De externaliteter som denna specialisering ger verkar dessutom främst gälla inom storstäder.
Resultaten går därmed i linje med idén om att företag generellt drar nytta av ekonomisk diversifiering i storstäder, men det finns även positiva externa effekter av specialisering på en lokal nivå som dämpas när avståndet ökar.
Lokala, små nätverk avgörande för urban tillväxt
En diversifierad storstad med många specialiserade kluster verkar således vara den inre drivkraften bakom större städers produktivitetstillväxt. Detta kan vara en förklaring till den senaste tidens trend bland unga högteknologiska och kunskapsintensiva företag som väljer att placera sig i företagskluster inom större städer.
Storstäder bör därmed ses som ett sammanhängande nätverk bestående av många lokala, mindre nätverk. Hur dessa interagerar och drar nytta av varandra tycks vara avgörande för den kollektiva urbana tillväxten.
IFN Working Paper nr 1167, "The Economic Microgeography of Diversity and Specialization", är författat av Martin Andersson, Blekinge Tekniska Högskola, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Entreprenörskapsforum, Johan P Larsson, Entreprenörskapsforum, CIRCLE, Lunds universitet samt Internationella Handelshögskolan vid Jönköpings universitet, och Joakim Wernberg, CIRCLE, Lunds universitet. Kontakta Martin Andersson, martin.andersson@bth.se, om du vill veta mer.
