Vi undersöker utvecklingen av den globala ojämlikheten i arbetsinkomster sedan 1970. Inkomstspridningen har minskat avsevärt och omfördelningen skedde främst runt millennieskiftet. Vi ser flera orsaker till minskningen, framför allt lönekonvergens mellan länder på grund av hög tillväxt i Asien, främst Kina, samt inom jordbrukssektorn.
Hur har det senaste halvseklets ökade globalisering och ekonomiska tillväxt påverkat fördelningen av löner och arbetsinkomster på global nivå? Detta är en av vår tids stora frågor för alla som är intresserade av global välfärd och utveckling. I denna studie presenterar vi för första gången mått över den globala ojämlikheten med fokus enbart på löner och arbetsinkomster, samt deras utveckling från 1970 till 2015.
Fallande global ojämlikhet 1970–2015
Våra uppskattningar av den globala arbetsinkomstspridningen är baserade på enkätundersökningar gjorda av den schweiziska banken UBS i ett stort antal städer runt om i världen. Dessa inkluderar statistik över löner, skatter och arbetstimmar för ett antal representativa yrkesgrupper, samt lokala priser, i över 60 länder och har genomförts vart tredje år sedan 1970. Dessa data matchas med sysselsättnings- och befolkningsstatistik för motsvarande yrkesgrupper och länder från ILO och Världsbanken.
Vi finner att den globala ojämlikheten i arbetsinkomster har minskat sedan 1970-talet. Den största nedgången skedde under det sena 1990- och tidiga 2000-talet, då det globala måttet på ojämlikhet – Ginikoefficienten – minskade med nästan 10 procentenheter. Den globala ojämlikheten före skatt är cirka 3 procentenheter högre än efter skatt, och ojämlikheten i timlöner är något högre än den för årsarbetsinkomster på global nivå.
Ojämlikheten har ökat inom länder men minskat mellan länder
Våra resultat visar att ojämlikheten i arbetsinkomster har ökat inom länder samtidigt som den har minskat mellan länder. Av dessa motsatta trender är skillnaden mellan länder den dominerande, vilket gör att den globala ojämlikheten går ner. Vi ser även att den globala lönespridningen inom yrken har minskat.
Löneökningar i Asien och jordbrukssektorn de främsta drivkrafterna
Genom att jämföra vilka faktorer som har bidragit mest till minskningen av den globala ojämlikheten finner vi att nedgången framför allt drivs av löneökningar i Asien (särskilt i Kina och Indien) och inom jordbrukssektorn, medan löneförändringar i USA och bland chefer har haft motsatt inverkan på den globala ojämlikheten. Vi genomför även en rad andra analyser och känslighetstest, vilka bekräftar våra huvudresultat.
IFN Working Paper nr 1166, ”Global Earnings Inequality, 1970-2015", är författat av Olle Hammar vid Uppsala universitet och Daniel Waldenström vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Paris School of Economics. Kontakta författarna, olle.hammar@nek.uu.se eller daniel.waldenstrom@ifn.se, om du vill veta mer.
