Hotet om lagstiftning om könskvotering i svenska börsbolagsstyrelser blev ett faktum år 2002. Bolagen reagerade och ökade hastigt sin andel av kvinnliga representanter från ca 5 till 15 procent. Tvärtemot tidigare studier finner vi inget stöd för negativ påverkan på bolagens resultat. Istället ledde hotet till positiv påverkan på resultaten.
Sverige har en lång historia av manligt dominerade börsbolagsstyrelser. Under 1990-talet var den kvinnliga andelen relativt stadig, kring 5 procent. Under sista delen av 2002 ökade det politiska trycket på börsbolagen gällande den låga andelen kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser.
Regeringen med vice statministern Margareta Winberg i spetsen hotade då med emfas börsbolagen om en lag som föreskriver kvotering om inte snara steg togs mot mer jämställda styrelser.
Winbergs hot gav genomslag
Vi finner i denna studie att Winbergs hot fick relativt omedelbara effekter på andelen kvinnliga styrelseledamöter. Efter att ha legat konstant på ca 5 procent under lång tid så ökade den till 15 procent inom några år. Samtidigt verkar hotet inte ha lett till att företagens vinster minskade.
Tvärtom så tyder våra resultat på att företagens vinster ökade något, mätt som andel av bokförda totala tillgångar och relativt jämförbara företag som inte var hotade.
Förklaringen verkar finnas i ökande försäljning och minskande arbetskraftskostnader. Vi finner emellertid inget stöd för att hotet i sin tur skulle ha påverkat att andelen kvinnliga verkställande direktörer blev högre.
Robusta resultat men begränsat generaliserbara
Resultaten är mycket robusta och styrks av flera undersökningsmetoder, där vi bland annat matchar börsbolag med onoterade företag som har liknande egenskaper. Många tänkbara tester för att förkasta kausalitet görs men vi finner att våra resultat troligen är orsakade av hotet om kvotering.
Lagen blev aldrig verklighet och förändringen av andelen kvinnliga ledamöter ökade från en låg nivå. Därför är det inte givet att våra resultat går att överföra till ett läge där man har en tvingade lagstiftning som inbegriper en ökad kvinnlig andel från en högre nivå, liknande t.ex. den norska situationen 2005.
IFN Working Paper nr 1165, "Gender Quotas in the Board Room and Firm Performance: Evidence from a Credible Threat in Sweden", är författat av Björn Tyrefors, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Joakim Jansson, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Björn Tyrefors, bjorn.tyrefors@ifn.se, eller Joakim Jansson, joakim.jansson@ifn.se, om du vill veta mer.
