I Sverige tillämpas straffrabatt för brott som begåtts före 21 års ålder. Vi finner att livsstilskriminella tidigarelägger brott till en vecka före 21-årsdagen istället för veckan efter. Utanför 21-års dagens närhet finner vi däremot inget stöd för avskräckning. Hypotesen att hårdare straff är avskräckande får därmed endast delvis stöd.
Huruvida straff har en avskräckande effekt på brottslighet är föremål för forskning och debatt i såväl Sverige som andra länder. Ett antal studier på amerikanska data har analyserat incitamentseffekter av åldersrabatter i straffsystemet.
Dessa rabatter har emellertid varit korrelerade med andra händelser i samhället vilket gjort det svårt att isolera effekten av rabatterna. Det faktum att det endast är straffet som påverkas vid den 21:a födelsedagen i Sverige möjliggör en säker identifikation av åldersrabattens effekter.
Omtvistat om straffets hårdhet bestämmer brottsbeteende
Om kriminella är rationella, i enlighet med den amerikanske nationalekonomen Gary Beckers teorier, så borde avsevärt fler brott i Sverige begås före 21-årsdagen jämfört med efter. Forskare inom andra discipliner än nationalekonomi hävdar ofta att brottslingars beteende huvudsakligen bestäms av andra faktorer.
Att öka kostnaden för brott genom hårdare straff har därmed inte någon avskräckande effekt. I slutändan är detta en empirisk fråga men det är svårt att isolera effekten av straff på brottslighet eftersom individer som döms till olika långa straff sällan är jämförbara.
Olika typer av brottslingar reagerar olika
Brottsbalken stipulerar att om någon begått brott innan han eller hon fyllt 21 år så ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten skall därmed döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. Livstids fängelse får exempelvis inte utdömas.
I denna studie analyserar vi huruvida individer påverkas av de olika incitamenten vid den 21:a födelsedagen genom att använda registerdata för alla svenskfödda mellan 1973 och 1989.
Våra huvudresultat pekar på att båda teoribildningarna delvis har rätt. För det första finner vi stark evidens för avskräckningseffekter men att effekten endast är lokal just omkring 21-årsgränsen. Sett över ett större tidsintervall finns inget stöd för avskräckning. Genom att studera olika typer av brott och brottslingar finner vi att ansamlingen av brott just före 21-årsdagen kan förklaras av livsstilskriminella som begår planerade brott. För att förklara våra resultat föreslår vi en modell där dessa individer föredrar att begå brott vid det tillfälle då möjligheterna är fördelaktigast och brotten förskjuts i tiden endast om fördelarna överväger nackdelarna i termer av mindre fördelaktiga brottstillfällen.
IFN Working Paper nr 1163, "Age-Dependent Court Sentences and Crime Bunching: Empirical Evidence from Swedish Administrative Data", är författat av Björn Tyrefors Hinnerich, Institutet för Näringslivsforskning, IFN, och Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Mårten Palme, Nationalekonomiska instituitonen, Stockholms universitet, och Mikael Priks, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
