Ökar ojämlikheten i inkomster före skatt när skattesystemet blir mindre progressivt? Vi studerar skattereformer där progressiviteten sänktes kraftigt och finner en tydlig positiv effekt på de högsta inkomsternas andel av totalinkomsten. Resultatet hänger samman med höga kapitalinkomster i toppen som möjliggör planering och skatteminimering.
Hur inkomstskatternas nivå och sammansättning påverkar inkomstfördelningen är en viktig parameter när ett lands skattesystem ska utformas.
Det är dock metodologiskt svårt att belägga kausala samband, eftersom skatterna både påverkar och påverkas av inkomsternas fördelning. Dessutom påverkas de båda av yttre faktorer som t.ex. arbetsmarknadens struktur.
I denna studie undersöker vi tre stora skattereformer under 1980- och 1990-talen i Australien, Nya Zeeland och Norge då progressiviteten sänktes mycket kraftigt.
Vi använder den syntetiska kontrollgruppsmetoden för att identifiera effekten av reformerna på inkomstfördelningen.
Metoden går ut på att väga samman inkomstfördelningen i andra, jämförbara länder utifrån en rad faktorer som gör denna fördelning närmast identisk med den i det reformerade landet under åren före reformerna. Därefter kan vi mäta effekten av reformerna på inkomstfördelningen som skillnaden i ojämlikhet under åren efter reformerna.
Vi använder en stor mängd olika ekonomiska, politiska och kulturella variabler för att ta hänsyn till så många olika aspekter som möjligt i de olika länderna.
Sänkt progressivitet ökar toppinkomstandelen
Vårt huvudresultat är att lägre skatteprogressivitet ökar ojämlikheten i inkomster. Topprocentens andel av alla inkomster steg med ca 20 procent i länder med skattereformer i jämförelse med övriga länder.
Vi finner att reformeffekten stiger ju högre upp i inkomsttoppen man kommer: topptusendelens inkomstandel steg med ungefär 30 procent medan den knappt förändrades i topptiondelens nedre halva.
Kapitalinkomster och marginalskatter viktiga förklaringar
Kapitalinkomsterna verkar vara en viktig förklaring till skillnaderna inom toppen. I alla studerade fall utgörs den yttersta toppens inkomster huvudsakligen av kapitalinkomster.
En möjlig mekanism är att reformerna minskade möjligheten att undandra kapitalinkomster i toppen, vilket minskade den rapporterade inkomsten före skatt.
Vi finner även att det framför allt verkar vara marginalskattens nivå som har betydelse för toppinkomsternas andel snarare än den övergripande progressiviteten i skattesystemet för hela befolkningen.
Sammantaget visar resultaten att skattesystemets utformning och progressivitetens nivå har betydelse för ett lands inkomstojämlikhet.
IFN Working Paper nr 1161, "Tax Progressivity and Top Incomes: Evidence from Tax Reforms", är författat av Ernesto Rubolino, Uppsala universitet, och Daniel Waldenström, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Paris School of Economics, CEPR och IZA.
