I denna uppsats visar jag att människor blir mer altruistiska i december än under årets föregående månader. Denna ökning av altruismen motsvarar effekten av en 42-procentig kostnadsminskning för givande och hälften av ökningen av altruism i december kvarstår i januari.
Under 2015 gav svenska folket 14,3 miljarder kronor till olika välgörenhetsorganisationer. Uppskattningar från USA tyder på att upp till 40 procent av detta belopp skänks under årets sista månad, december. Av tradition är julen en högtid som kännetecknas av givmildhet och omtanke om medmänniskor. I denna uppsats undersöker jag om folk faktiskt blir mer altruistiska i december.
Altruism - det vill säga uppoffringar som gynnar andra människor utan förväntningar om kompensation - är en specifik mänsklig egenskap som är djupt rotad och svår att påverka. Vissa menar dock att kulturella och religiösa institutioner hade grundläggande betydelse när människosläktet först började samarbeta med individer utanför den närmaste familjesfären. Att undersöka i vilken grad julen påverkar altruism kan därmed kasta ytterligare ljus på den kulturella betydelsen för mänskligt beteende.
Pantkunder lämpliga studieobjekt
Att folk ger mer pengar till välgörenhet i december kan ha många förklaringar utöver altruism. Om gåvor medför skattelättnader är det till exempel fördelaktigt att vänta till slutet på året, då man har en bättre överblick av den totala inkomsten.
En annan möjlig förklaring är att välgörenhetsorganisationerna är mer aktiva i december vilket för med sig fler och större donationer.
Slutligen kan en del av gåvorna i december förklaras av allmänt julklappsutbyte - både mellan personer och mellan enskilda givare och organisationer. I detta fall är motivet ömsesidighet snarare än altruism.
För att utesluta dessa möjligheter studerar jag det beslut som pantkunder i Coop-butiker i Sverige ställs inför. Efter att kunden har återvunnit sina burkar och flaskor måste hen välja: behålla pengarna själv eller skänka beloppet till en välgörenhetsorganisation. I denna situation är pressen från organisationen konstant över året, skattelättnader är inte relevanta och det finns ingen anledning för någon form av ömsesidighet.
Analys av miljontals beslut
Genom att analysera månadsdata från 374 butiker under perioden 2006 till 2014, vilka baseras på mer än 50 miljoner individuella beslut, finner jag följande.
I december varje år ökar andelen som ger pengar till nämnda välgörenhetsorganisation med 18 procent, jämfört med närliggande vintermånader. Jag finner ingen evidens för att effekten skulle kunna förklaras av en ökning i antalet kunder eller en förändring i sammansättningen av kunder.
Som en följd av ett nytt högre pantbelopp på burkar ökade kostnaden för att ge pengar till välgörenhet i mitten av urvalsperioden. Jag utnyttjar detta för att kvantifiera decembereffekten och finner att den motsvarar en 42-procentig minskning i kostnaden att ge.
En intressant observation som också träder fram i data är att ökningen i altruism i december till hälften kvarstår i januari, innan den återgår till sin normala nivå i februari.
IFN Working Paper nr 1159, "Seasonal Social Preferences", är författat av Mathias Ekström, NHH Norwegian Business School, Bergen, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
