Samspelet mellan entreprenörskap och institutioner är centralt för ekonomisk utveckling, men det är alltför förenklat att anta att institutioner utan vidare avgör huruvida entreprenörskap är produktivt eller inte. Vi finner att orsakssambandet är dubbelriktat: institutioner påverkar entreprenörskap, men entreprenörskapet är i sin tur en viktig faktor bakom institutionell förändring.
I dag ses välfungerande institutioner – samhällets lagar, regler och normer – som en fundamental förutsättning för att välfärdshöjande entreprenörskap och innovationer ska komma till stånd. Det beror inte minst på att institutionerna leder till förutsägbarhet: människor kan vara tämligen säkra på att opportunistiskt beteende inte kommer att vara lönsamt och att de kan planera för framtiden.
Institutioner skyddar status quo
Institutionerna skyddar den rådande ekonomiska ordningen – samhällets ekonomiska status quo – och konserverar vanor och etablerade ekonomiska intressen. Denna konserverande effekt är oundviklig och på många sätt eftersträvansvärd, men också välfungerande institutioner kan av samma anledning få skadliga konsekvenser. Att så är fallet blir särskilt tydligt då man lyfter fram hur ekonomisk utveckling springer ur förändring, innovation och anpassning.
Samtidigt innebär det att individer som avviker från det beteende som rådande institutioner stipulerar kan orsaka ekonomisk och institutionell förändring. Det finns många sådana avvikare, men den viktigaste gruppen utgörs av entreprenörer och andra innovatörer: innovationer har till och med karaktäriserats som angrepp på status quo.
Tre entreprenöriella svar
Genom sitt agerande har entreprenörer en fundamental påverkan på institutioner, oavsett om de följer dem, aktivt försöker ändra på dem eller kringgår dem. Vi beskriver dessa tre entreprenöriella reaktioner i detalj, men lägger särskild tonvikt på diskussionen av kringgående entreprenörskap, eftersom denna funktion hos entreprenörskapet fram tills nyligen inte fått den uppmärksamhet den förtjänar.
Vi menar att kringgående entreprenörskap har haft stor betydelse för innovationer och institutionell förändring, och dess påverkan på samhällens ekonomiska utveckling kommer antagligen att växa. Ett samtida exempel är den framväxande ekonomin för gemensam (peer-to-peer) konsumtion, med företag som AirBnB och Uber.
Förvisso är inte alla sådana entreprenöriella svar på den rådande institutionella ordningen samhälleligt produktiva – de kan även vara improduktiva eller till och med destruktiva. Men ofta är det befogat att betrakta dem som rimliga, produktiva svar när individer ställs inför undermåliga eller föråldrade institutioner. Med det sagt kan de institutionella konsekvenserna av alla former av entreprenörskap vara svåra att förutsäga.
Utifrån detta argumenterar vi för behovet av ett institutionellt system som balanserar stabilitet och skyddandet av befolkningens förväntningar å ena sidan, med flexibilitet och anpassningsbarhet till entreprenörskap och innovationer å andra sidan.
IFN Working Paper nr 1153, ”Entrepreneurship and Institutions: A Bidirectional Relationship”, är författat av Niklas Elert och Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Niklas Elert, niklas.elert@ifn.se.
