Europeiska unionen har svårt att skapa och upprätthålla sysselsättning och ekonomisk tillväxt. För att bättre lyckas med detta måste innovationsförmågan och entreprenörskapsaktiviteten stärkas, vilket kräver institutionella reformer. Denna studie diskuterar hur en framgångsrik reformstrategi borde se ut, uppdelat på nio olika policyområden.
Generellt måste EU-ländernas institutionella ramverk liberaliseras, men en framgångsrik reformstrategi måste ta hänsyn till att varje land är unikt och över tiden har utvecklat sina egna institutionella förutsättningar. Den entreprenöriella aktiviteten och viljan att anställa skiljer sig också väsentligt åt mellan unionens länder.
Det finns därmed inte en enda reformstrategi som passar alla 28 medlemsländer; i stället är det viktigt att reformer tillåts utgå ifrån den politiska och ekonomiska mångfald som råder i dagens Europa.
Ett entreprenöriellt ekosystem
Den reformstrategi vi föreslår utgår ifrån det entreprenöriella ekosystemet, det vill säga den kompetensstruktur som krävs för att entreprenöriella idéer ska kunna realiseras och bli till tillväxtskapande innovationer. Förutom entreprenörer krävs till exempel finansiärer, kompetenta arbetstagare och betalningsvilliga konsumenter.
Vår studie identifierar nio policyområden, som är viktiga för att alla delar i ekosystemet ska kunna samverka så bra som möjligt.
- Rättsäkerhet och äganderätt. För att övriga regelverk ska fungera är det grundläggande för en ekonomis funktionssätt att det råder rättsäkerhet inom landets gränser och att äganderätten respekteras.
- Beskattning. Skattesystemet bör vara så neutralt som möjligt och inte missgynna entreprenöriella initiativ.
- Sparande och kapitalbildning. Regelverket bör uppmuntra privat förmögenhetsuppbyggnad och skapandet av en dynamisk riskkapitalsektor, särskilt för finansiering i tidiga skeden.
- Arbetsmarknad och socialförsäkring. Regelverket bör vara flexibelt för att inte i onödan försvåra nyföretagande och företagstillväxt. De förmåner som ingår i socialförsäkringssystemet måste i möjligaste mån kunna följa med individen när denne exempelvis lämnar en fast anställning och blir företagare.
- Produktmarknad. Nyetablering ska inte försvåras och skyddade branscher ska, så långt det är möjligt, avregleras.
- Insolvenslagstiftningen. Denna lagstiftning, vilken rör aktörer på ekonomiskt obestånd, bör vara tillräckligt generös för att kunna ge entreprenörer som misslyckas en ”andra chans.”
- Forskning och kunskapsspridning. Istället för att fokusera på kvantitativa och riktade FoU-mål bör politiker skapa regelverk som gör det lättare för företag att starta och växa.
- Incitament för humankapitalinvesteringar. Det måste löna sig att vidareutbilda sig och tillgodogöra sig ny kunskap oavsett om det sker via det formella utbildningsväsendet eller på arbetsplatsen.
- Informella institutioner. Dessa samverkar med och kompletterar de formella institutionerna men kan också direkt påverka viljan och möjligheten att bedriva entreprenörskap. Av särskild vikt är en hög grad av tillit. Det är emellertid oklart i vilken grad politiken kan påverka de informella institutionerna i en ekonomi.
Det finns ingen ”quick fix”
Ovanstående är en övergripande lista över vad vi bedömer är de viktigaste policyområdena att reformera. De enskilda länderna måste fokusera på de hinder inom det institutionella ramverket som är mest relevanta i deras fall.
Reformprocessen bör ske stegvis och inte vara en direkt imitation av ett annat lands reformstrategi, som kanske har utvecklats i en helt annan miljö.
Politiker och makthavare måste ha i åtanke att det inte finns någon enkel och uppenbar “quick fix” som kommer att stimulera och generera mer entreprenöriell aktivitet i varje enskilt medlemsland oberoende av det landets institutionella och kulturella bakgrund.
IFN Working Paper nr 1150, ”Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe”, är författat av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stockholm. Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se, om du vill veta mer.
