Tvistelösningsmekanismen i World Trade Organization (WTO) har sedan den infördes den 1 januari 1995 fram tills i dag hanterat över 500 individuella dispyter. Vi har sammanställt en databas som beskriver en mängd olika aspekter av dessa tvister och täcker i dag alla 501 dispyter som anmäldes till WTO mellan 1995 och maj 2016.
Rapporten uppdaterar en tidigare version av detta dokument med beskrivande statistik beträffande flertalet av de ovan uppräknade aspekterna av WTO-dispyterna samt en rad andra aspekter.
En central del av WTO-avtalet är en tvistelösningsmekanism med två domstolsinstanser. Det står medlemsländerna fritt att nyttja denna för att undersöka om övriga medlemsländer fullgör sina åtaganden enligt WTO-avtalet. Deltagande i dessa processer är obligatoriskt och utfallen är i praktiken bindande för parterna. Mycket forskningsintresse riktas mot denna tvistelösningsmekanisms funktionssätt.
Vi har sammanställt en databas som innehåller information om samtliga drygt 500 dispyter som anmälts till WTO. I databasen följs dispyter från det de anmäls till WTO, via domstolsprocesser och till eventuella tvister vad gäller implementeringen av domsluten. Databasen innehåller information såsom:
- Vilka länder som varit aktörer
- Vilka produkter dispyterna berört
- Vilka rättsliga grunder som anförts
- Vilka som deltagit i dömande paneler.
- När olika dokument om målen publicerats
- När beslut överklagats
- Vilka rättsliga grunder som då åberopats
- Hur domstolarna bedömt de olika anförda klagomålspunkterna
- När klagomål om bristande implementering framförts
- Vilka handelspolitiska motåtgärder som domstolarna tillåtit.
Varaktighet, identitet och tvistefrågan
Denna rapport ger en på databasen grundad översiktlig beskrivning av några centrala aspekter av WTO-systemet, uppdelad på tre områden: hur lång tid arbetet tar för de olika instanserna, vilka länder som deltar och i vilken roll, såsom klagande, svarande eller tredje part samt hur ofta de deltar. Det inkluderar också identiteterna på domarna i panel- och appellationsinstansen. Sist belyser vi tvistefrågorna dvs. handelsåtgärderna som parterna är oense om.
Bland resultaten i rapporten kan nämnas att tiden för panel- och appellationsinstanserna har varit relativt stabil under de 20 år som tvistelösningsmekanismen har funnits; panelinstansen tar i genomsnitt 15 månader att slutföra och överskrider regelbundet den lagstadgade processtiden på sex månader. Appellationsinstansen tar i genomsnitt 3 månader att slutföra och håller därmed den lagstadgade processtiden. Dock kan man observera att processtiderna ökat de senaste tre åren pga. hög arbetsbelastning.
De länder som oftast är involverade i dispyter är, föga överraskande, de största ekonomierna: EU och USA. Förutom att de ofta blir föremål för ett klagomål från andra länder, så är EU och USA ofta inblandade i dispyter med varandra. Över tid dock, så har deltagandet minskat för alla länder.
Det mest åberopade avtalet är GATT (Allmänna tull- och handelsavtalet) där nationell behandling verkar vara den artikel som ger upphov till mest klagomål. De näst mest åberopade avtalet är skyddsåtgärderna anti-dumping (AD) och subventioner och utjämningsåtgärder (SCM) vilket tyder på att protektionism fortsätter att vara ett dilemma inom WTO.
IFN Working Paper nr 1148, "The WTO Dispute Settlement System 1995-2015: A Data Set and its Descriptive Statistics", är författat av Louise Johannesson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stockholm, och Örebro universitet, samt Petros C. Mavroides, Columbia Law School, New York, och University of Neuchâtel (Schweiz).
