Flera forskningsstudier har påvisat minskande entreprenörskap i det amerikanska näringslivet under de senaste decennierna. I denna studie visar vi att entreprenörskapet inte minskat i det svenska näringslivet. Vi finner istället en omfattande företagsdynamik där unga företag har stått för en betydande del av jobbskapandet i näringslivet, framför allt inom tjänstesektorn.
Det finns alltmer evidens för att entreprenörskap i form av nyföretagande i det amerikanska näringslivet minskat under de senaste decennierna, exempelvis kan man observera en minskande jobbdynamik. En förklaring som lyfts fram är att nya eller unga företag spelar en allt mindre roll för sysselsättningsutvecklingen i USA.
Syftet med denna uppsats är studera om en liknande utveckling finns i det svenska näringslivet. Genom tillgång till unika och sammanfogade data på svenska företag och arbetstagare under perioden 1990−2013 kan vi studera entreprenörskapets dynamik på ett mer ingående sätt än vad man kunnat göra i tidigare studier.
I kontrast till utvecklingen i USA finner vi att jobbdynamiken har ökat i det svenska näringslivet under de senaste decennierna. Vi finner också att unga företag står för en större andel av sysselsättning och jobbskapande i det svenska näringslivet jämfört med unga företag i det amerikanska näringslivet.
I USA har man påvisat en minskad aktivitet bland unga företag i tjänstesektorn. I Sverige finner vi det motsatta, nämligen att det framför allt är i tjänstesektorn som de unga företagen har skapat nya jobb.
Det finns en oro att de unga företagen i Sverige skapar enkla jobb. Vi finner visst stöd för detta då trenden för skapandet av jobb för högutbildade varit något vikande för företag som är yngre än fem år. Samtidigt finner vi ingen sådan trend för nystartade företag.
Det finns även en föreställning om att det är de små företagen som skapat jobben i det svenska näringslivet under de senaste decennierna. Detta är dock bara halva sanningen.
Vi finner att antalet jobb ökade i de små företagen men det är endast i de unga små företagen jobben har skapats, inte i äldre små företag. Detta innebär att det är ålder snarare än storlek på företag som är mest avgörande för jobbdynamiken.
Omfattande strukturella reformer gav långsiktiga effekter
Under slutet av 1980- och under 1990-talet genomfördes en rad strukturella reformer i syfte att förbättra effektiviteten i det svenska näringslivet. Minskade inträdesbarriärer, borttagande av hinder för företagstillväxt samt ökade incitament för investeringar och utbildning var viktiga beståndsdelar i dessa reformer.
Vår bedömning är att dessa strukturella reformer hade långsiktiga positiva effekter på entreprenörskapet då de minskade kostnaderna för att starta och utveckla företag. Efter detta omfattande reformpaket har det svenska näringslivet uppvisat ett jobbskapande i världsklass.
Effekterna förstärktes genom framväxten av informations- och kommunikationsteknologin (IKT). Den gjorde det möjligt för stora företag att utlokalisera verksamhet och då framför allt tjänster till unga växande företag.
Denna utveckling gav också grunden för framväxten av den nya IKT-sektorn som generat många högproduktiva jobb i Sverige under den studerade perioden. En ytterligare förstärkande effekt var avregleringar inom välfärdssektorn vilka gav möjligheter för nya företag inom branschen att snabbt växa sig stora.
IFN Working Paper nr 1147, ”Has the Swedish Business Sector Become More Entrepreneurial than the U.S. Business Sector?”, är författat av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Fredrik Andersson, samtliga Institutet för Näringslivsforskning.(IFN). Kontakta Fredrik Heyman, fredrik.heyman@ifn.se, Pehr-Johan Norbäck, pehr-johan.norback@ifn.se, eller Lars Persson, lars.persson@ifn.se, om du vill veta mer.
