Vi undersöker om en befordran till toppjobb inom politik och näringsliv påverkar sannolikheten för skilsmässa. För analysen av jobben som kommunstyrelseordförande och riksdagsledamot använder vi en metod som möjliggör en tolkning av resultaten som orsakssamband. Vi finner att en befordran till dessa jobb ökar sannolikheten för skilsmässa bland kvinnor, men inte bland män. För jobbet som vd visar en deskriptiv analys samma ojämlikhet.
Den ekonomiska jämställdheten har förbättrats snabbt. Skillnader mellan män och kvinnor i utbildning och arbetskraftsdeltagande är mindre än någonsin. Något som förändras långsammare är andelen kvinnor på högt uppsatta positioner i samhället.
År 2015 var det 95 procent män på vd-posterna i världens storföretag och 75 procent män på världens ministerposter. Att männen fortsätter att dominera på toppen av samhällets hierarkier innebär i förlängningen fortsatt ojämställdhet i löner, status och inflytande.
Närapå slumpmässig variation i politiska befordringar
Vi undersöker hur mäns och kvinnors familjeliv påverkas av en befordran till jobb med hög grad av ansvar, långa arbetsdagar och hög lön. För två politiska jobb — riksdagsledamot och kommunstyrelseordförande — kan vi observera kandidater till jobben i registerdata. Dessutom ger valresultat med små skillnader mellan kandidater på valsedlar och mellan politiska block i kommunalvalen en nära nog slumpmässig variation i vem av kandidaterna som får jobbet.
Vår behandlingsgrupp (de sedermera befordrade) och kontrollgrupp (de sedermera ej befordrade) är lika i observerbara egenskaper före valet. Detta säkerställer att vi skattar ett orsakssamband där en befordran orsakar en högre skilsmässorisk bland kvinnor. För vd-posterna kan vi bara observera personer som blev befordrade, men även i detta fall ser vi att kvinnors förhållanden blir mindre stabila i jämförelse med männens.
Varför leder befordran till skilsmässa?
Möjliga mekanismer undersöks genom att mäta sannolikheten för skilsmässa i hushåll som varierar i termer av åldersgap mellan makarna och fördelningen av arbetsinkomster och utnyttjande av föräldraförsäkring. Fler skilsmässor kan noteras i de fall där den befordrade kvinnan är avsevärt yngre än sin make.
Skilsmässorna är också fler om hennes andel av föräldraförsäkringen är större och om befordran förändrar fördelningen av inkomster så att hon blir den dominanta inkomsttagaren i familjen. I familjer med ett mindre åldersgap och en mer jämställd fördelning av föräldraförsäkringen ser vi ingen förhöjd risk för skilsmässa.
Vi tolkar det som att befordran orsakar skilsmässa när den strider mot tidigare förväntningar om, och sociala normer för, relativa nivåer av betalt och obetalt arbete inom hushållet.
IFN Working Paper nr 1146, "All the Single Ladies: Job Promotions and the Durability of Marriage", är författat av Olle Folke, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN),samt Johanna Rickne, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Uppsala Center for Labor Studies. Kontakta Olle Folke, olle.folke@statsvet.uu.se, eller Johanna Rickne, johanna.rickne@ifn.se, om du vill veta mer.
