Formella och informella institutioner – lagar, regler och normer – är viktiga eftersom de skyddar den rådande ekonomiska ordningen, men de kan av samma anledning hindra entreprenörskap och innovationer. Vi belyser hur individer som avviker från det beteende som rådande institutioner stipulerar kan orsaka ekonomisk och institutionell förändring. Förändringspotentialen är som störst när avvikelserna tar formen av innovationer som introduceras av entreprenörer.
I dag ses välfungerande institutioner – samhällets lagar, regler och normer – som en fundamental förutsättning för att entreprenörskap och innovationer ska komma till stånd. Det beror inte minst på att de leder till förutsägbarhet: människor kan vara tämligen säkra på att opportunistiskt beteende kommer att vara kostsamt och de kan planera för framtiden i relativ trygghet.
Institutioner verkar konserverande
Vi nyanserar denna syn från ett schumpeterianskt perspektiv genom att lyfta fram hur formella och informella institutioner bevarar och konserverar ett samhälles ekonomiska status quo, till och med i rika länder.
Det ligger i institutioners natur att de konserverar vanor och etablerade ekonomiska intressen. Det är oundvikligt, men rimmar samtidigt illa med den ständigt pågående förändring, innovation och anpassning som krävs för att ekonomisk utveckling ska vara möjlig.
En vanlig men underskattad källa till förändring av såväl formella som informella institutioner uppkommer när individer avviker från det beteende som existerande institutioner föreskriver. Förvisso är inte alla sådana avvikelser gynnsamma – de kan även vara improduktiva eller till och med destruktiva.
Men i vissa fall är det befogat att betrakta dem som rimliga, produktiva svar när individer ställs inför undermåliga institutioner, även om de inte skulle ha varit det om institutionerna varit mer ändamålsenliga.
När sådana avvikelser tar formen av innovationer som introduceras av entreprenörer kan detta vara en särskilt kraftfull källa både till ekonomisk och institutionell förändring, även om de institutionella konsekvenserna kan vara svåra att förutsäga.
Avvägning mellan stabilitet och flexibilitet
Med hjälp av ett flertal exempel illustrerar vi hur avvikelser kan vara välfärdshöjande då existerande institutioner befäster status quo. Utifrån detta argumenterar vi för behovet av ett institutionellt system som balanserar stabilitet och skyddandet av befolkningens förväntningar å ena sidan, med flexibilitet och anpassningsbarhet till entreprenörskap och innovationer å andra sidan.
IFN Working Paper nr 1144, "Status Quo Institutions and the Benefits of Institutional Deviations", är författat av Niklas Elert, och Magnus Henrekson, båda Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Niklas Elert, niklas.elert@ifn.se, eller Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se, om du önskar ytterligare information.
