Knappt 25 år har gått sedan Sverige tillät vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor att konkurrera med kommunala skolor. Skolan präglas i dag både av ett stort kunskapstapp och av betygsinflation. Denna studie visar att flera olika faktorer har gjort det rationellt för skolor, elever och föräldrar att värdera betyg högre än kunskaper, på ett sätt som påminner om förloppet bakom finanskrisen.
Friskolereformen som infördes i Sverige 1992 motiverades främst med behovet av ökad valfrihet. Men det fanns också starka förhoppningar om att konkurrensen om elevernas skolpeng skulle leda till förbättrade kunskaper, i både kommunala och fristående skolor. Detta låg i linje med vad friskolereformens ideologiska förebild, ekonomen Milton Friedman, förutsade skulle hända om man införde ett system med ”vouchers” i skolan.
Den svenska betygsparadoxen
Flera studier har visat att betygen har höjts både i kommunala och i fristående skolor i Sverige efter 1992. Men samtidigt slår OECD:s Pisa-undersökning 2012, liksom andra mätningar av kunskap, fast att kunskaperna bland svenska grundskolelever har försämrats kraftigt. Hur förklarar man denna diskrepans mellan absoluta provresultat i Pisa och svenska betyg? Flera studier menar att det handlar om betygsinflation, sannolikt orsakad av skolkonkurrensen. Den hittills enda studie som både finner en positiv effekt av skolkonkurrensen på inlärning och använder ett trovärdigt mått på kunskap (den internationella TIMSS-undersökningen) visar enbart en svag effekt.
Betyg värderas högre än kunskap
Ansvaret för den amerikanska finanskrisen 2008 brukar fördelas på följande aktörer: politiker som förlitade sig på att marknaderna skulle vara självreglerande, banker som agerade i linje med de politiskt beslutade spelreglerna och konsumenter med kortsiktiga drivkrafter. Jag har funnit att ett liknande förlopp har inträffat på skolans område.
Friskolorna gick i spetsen för att erbjuda höga betyg i utbyte mot en liten arbetsinsats från eleverna. Att föräldrar och elever ändå tenderar att vara nöjda i friskolor tyder på att det är annat än kunskaper som värderas högst och att även kommunala skolor måste anpassa sig till denna preferens. Ett genomtänkt regelverk i detta avseende hade förmodligen kunnat dämpa eller hindra betygsinflationen, men politikerna som genomförde friskolereformen ansåg inte att något sådant var nödvändigt. Betygs- och läroplansreformer beredde i stället väg för en skolkonkurrens där det är rationellt för alla inblandade att värdera betyg högre än kunskaper.
Socialdemokraterna rättade inte till bristerna, trots 12 år i regeringsställning. I stället försämrade de förutsättningarna för kunskapskonkurrens ytterligare genom att reducera betyg till ett slags valuta för att ta sig fram i utbildningssystemet.
Analys nödvändig innan reformer genomförs
Den viktigaste slutsatsen är att kunskapskrisen i svensk skola kan härledas till att de politiskt fastlagda regelverken har givit negativa drivkrafter fritt spelrum. Marknadsreformer av välfärdstjänster i allmänhet måste också föregås av en analys av vilka incitament som kan uppstå och hur de påverkar brukares och producenters beteende.
IFN Working Paper nr 1143, ”Markedized Education: How Regulatory Failure Undermined the Swedish School System”, är författat av Johan Wennström, IFN och Linköpings universitet. Vill du veta mer? Kontakta Johan Wennström, johan.wennstrom@ifn.se
