I denna uppsats analyseras effekten av privatiseringar i form av privata uppköp av svenska eldistributionsnät. Specifikt undersöks effekter på arbetskostnaden och priset i de kommunala elnät som blivit uppköpta av privata aktörer, i jämförelse med de nät som blivit kvar i kommunal ägo. Resultaten visar att arbetskostnaden i de uppköpta näten minskade, men att kostnadsminskningen inte ledde till lägre priser.
Runt millennieskiftet skedde en omfattande privatisering och koncentration av ägarstrukturen på marknaden för eldistribution. Denna studie analyserar utvecklingen i de distributionsnät som blivit uppköpta av E.ON och Fortum. Vardera distribuerar de el till ungefär 20 procent av alla svenska kunder, vilket gör dem till de största privata aktörerna på marknaden.
Ekonomisk teori förutsäger att privata aktörer har större incitament att uppnå kostnadseffektivitet än offentligt ägda företag, eftersom ägarna till de privata företagen då ökar vinsten. Marknaden för eldistribution är speciellt väl lämpad för denna typ av jämförelser:
Eldistribution är en homogen vara, data om nätens tekniska egenskaper samt bokföringsdata är standardiserade och rapporteras till Energimarknadsinspektionen och marknaden består av ett stort antal privata och offentliga aktörer.
Utvalda kommunalt ägda nät används som kontrollgrupp
Eftersom många distributionsnät fortfarande drivs i kommunal regi är dessa en naturlig kontrollgrupp. Däremot är inte alla kommunala nät lika väl lämpade som kontrollgrupp, eftersom kostnadsstrukturen beror på antalet kunder, hur långa distributionsledningarna är per kund och andra tekniska egenskaper som skiljer sig åt mellan näten. Därför använder sig studien av en metod som på ett systematiskt sätt väljer ut de distributionsnät som – före uppköpen – är mest lika de nät som köpts upp.
Som ett mått på arbetskostnaden används den totala arbetskostnaden i relation till antalet kunder. Detta inkluderar både lönekostnader för dem som är anställda direkt av företaget och kostnader för verksamheter som har lagts ut på entreprenad. Priset på eldistribution mäts som den årliga distributionskostnad som en genomsnittlig kund betalar. Sedan jämförs kostnads- och prisutvecklingen i de nät som blivit uppköpta med utvecklingen i kontrollgruppen.
Stordriftsfördelar gav minskad arbetskostnad, men inte lägre priser
Resultaten visar att arbetskostnaden minskade med i genomsnitt 18 procent i de nät som blev uppköpta i jämförelse med kontrollgruppen. Eftersom varje uppköp inkluderade flera närliggande elnät som tidigare drivits separat av varje kommun, finner studien även att kostnadsminskningen till stor del kan förklaras av stordriftsfördelar.
Däremot skiljer sig inte prisutvecklingen nämnvärt i jämförelse med kontrollgruppen, vilket sannolikt har lett till högre vinster för de nya ägarna.
Eftersom priset på eldistribution är reglerat är utrymmet för företagen att sätta sina egna priser relativt begränsat. För att undvika att de stora företagen gör övervinster skulle regleraren därför kunna ta större hänsyn till stordriftsfördelar vid utformningen av regelverket för prissättningen än vad som nu är fallet.
IFN Working Paper nr 1139, "Effects of Privatization on Price and Labor Efficiency: The Swedish Electricity Distribution Sector", är författat av Erik Lundin, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Erik Lundin på e-post: erik.lundin@ifn.se.
