Sverige beskrivs ofta som ett land där den sociala rörligheten är hög, men forskningen visar samtidigt att rörligheten minskar kraftigt strax under toppen av inkomst- och förmögenhetsfördelningen. I denna uppsats studerar vi den sociala bakgrunden hos en extrem elitgrupp i samhället: vd:arna för de 30 största svenska börsnoterade företagen. Resultaten visar bl.a. att även om socialgrupp I är kraftigt överrepresenterad så har en betydande andel bland dem som är födda före 1950 arbetarbakgrund.
I våra data ingår 240 personer där de äldsta är födda på sent 1800-tal och de yngsta 1970. Nästan alla (229) är uppvuxna i Sverige. Vi följer företagen från 1945 och framåt. Genom en kombination av sökning i arkiv, kyrkböcker, enkäter, matriklar, artiklar, intervjuer och internetsökningar har vi erhållit uppgifter om den sociala bakgrunden för 81 procent av de vd:ar som har svensk bakgrund.
Många med arbetarbakgrund födda på 1940-talet, därefter allt fler från socialgrupp II
Sett över hela perioden kommer 60 procent av vd:arna från socialgrupp I, 21 procent från socialgrupp II och 19 procent från socialgrupp III. Mindre än fem procent av vd:arna har en far som själv varit vd för ett svenskt storföretag eller kommer från en familj som är kontrollägare i det aktuella företaget. Totalt sju personer är adliga, endast två av dessa är födda 1940 eller senare.
Bland de vd:ar som är födda före 1950 kommer fler från socialgrupp III än från socialgrupp II. För de som föddes på 1940-talet är arbetarbakgrund särskilt vanlig: 40 procent. Under 1950- och 60-talen faller den andelen kraftigt tillbaka till 11 procent, medan det blir allt vanligare med en uppväxt i socialgrupp II. Bland vd:arna födda mellan 1960 och 1970 växte 35 procent upp i en familj som tillhörde socialgrupp II.
Andelen med arbetarbakgrund är något högre i Wallenbergkontrollerade bolag än i övriga bolag. Skillnaden förklaras av att nästan hälften av alla vd:ar i Wallenbergbolag födda på 1940-talet har arbetarbakgrund.
Välfärdsstatens betydelse
En försiktig slutsats från studien är att familjer i socialgrupp II dragit mest nytta av de ökade möjligheter till utbildning och karriär som välfärdsstatens framväxt erbjudit. Undantaget utgörs av en engångseffekt för personer med arbetarbakgrund födda på 1940-talet. Samtidigt får man inte glömma att fler personer med arbetarbakgrund än med medelklassbakgrund nådde de absoluta toppositionerna innan den omfattande utbyggnaden av välfärdsstaten påbörjades.
IFN Working Paper nr 1138, "The Social Background of Elite Executives: The Swedish Case", är författat av Magnus Henrekson och Odd Lyssarides, båda Institutet för Näringslivsforskning (IFN), samt Jan Ottosson, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet. Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se, om du vill veta mer.
