Den s.k. Bosmandomen fastslog att principen om fri rörlighet inom EU ska gälla även för fotbollsspelare. I denna uppsats visar vi hur en ökad rörlighet för fotbollsspelare efter Bosmandomen leder till en ökad budkonkurrens om stjärnspelare bland de etablerade europeiska storklubbarna. Vår analys pekar på att detta leder till starkare incitament för talangutveckling bland mindre europeiska klubbar, vilket försämrar konkurrensbalansen, osäkerheten minskar om vilket lag som vinner en match i Champions League men den ökar på landslagsnivå.
Bosmandomen år 1995 fastslog att principen om fri rörlighet inom EU även skulle gälla för fotbollsspelare. En konsekvens av detta domslut var att spelare tilläts byta klubb utan ekonomisk ersättning efter det att ett kontrakt hade avslutats. Detta befarades minska talangutvecklingen bland europeiska småklubbar, eftersom de riskerade att inte få ekonomisk ersättning för sina utbildningsinsatser.
Mer talangutveckling i mindre klubbar
I denna uppsats utvecklar vi en teori där klubbar kan satsa på talangutveckling och köpa och sälja spelare fritt. Vår teoretiska analys visar att talangutvecklingen i europeiska klubbar inte nödvändigtvis dämpas av Bosmandomen. Anledningen till detta är att Bosmandomen även förbjöd restriktioner på hur många EU-spelare som fick ingå i spelartruppen för ett EU-klubblag. Detta medförde att rörligheten för fotbollsspelare inom EU ökade markant, vilket stegrade konkurrensen om stjärnspelare bland de europeiska toppklubbarna.
Vi visar att när budkonkurrens om spelare leder till höga försäljningspriser, kommer mindre klubbar att satsa på talangutveckling. En annan viktig effekt av de höga försäljningspriserna är att en mindre klubb som lyckats utveckla en talangfull spelare kommer att välja att sälja spelaren istället för att behålla spelaren och försöka utmana de etablerade klubbarna.
Data från Champions League och VM
När mindre klubbar fokuserar på talangutveckling för försäljning snarare än på det egna lagets framgångar, minskar den sportsliga konkurrensbalansen bland europeiska klubbar. Men den andra sidan av myntet är att den sportsliga konkurrensbalansen förbättras mellan europeiska landslag. Detta beror på att talangutveckling i mindre fotbollsnationer stimuleras mest av den öppna fotbollsmarknaden för stjärnspelare efter Bosmandomen.
Konsistent med dessa teoretiska resultat, visar vi empiriskt att den sportsliga konkurrensbalansen i Champions League har minskat efter Bosmandomen. Konkurrensbalansen på landslagsnivå mellan de bästa och sämsta nationerna i EU15 har däremot förbättrats, enligt matchresultat i världsmästerskap från 1978 till och med 2014.
IFN Working Paper nr 1126, "Talent Development and Labour Market Integration: The Case of EU Football", är författat av Pehr-Johan Norbäck, Martin Olsson och Lars Persson, samtliga Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Pehr-Johan Norbäck, pehr-johan.norback@ifn.se; Martin Olsson, martin.olsson@ifn.se, eller Lars Persson, lars.persson@ifn.se.
