I denna uppsats undersöker vi om hälsa överförs mellan generationer. Studien baseras på data för familjer i Sverige under 130 år. Resultaten tyder på att en hälsochock som drabbar den första generationen överförs till den andra generationen. Hälsan påverkas, men också socioekonomiska förhållanden. Sambandet är dock mångfacetterat och effekterna varierar för olika grupper.
Det finns mycket nationalekonomisk forskning som visar att föräldrarnas inkomst och utbildning spelar stor roll för barnens inkomst och utbildning och att socioekonomisk status generellt ”går i arv” mellan generationer. Denna intergenerationella överföring är starkare i USA än i europeiska länder, vilka generellt har mer omfattande välfärdsstater. Men flera tidigare studier visar att föräldrars socioekonomiska status i mångt och mycket överförs till barn även i Sverige.
En fråga som studerats i betydligt mindre utsträckning är om det föreligger en liknande överföring beträffande hälsa. Denna fråga är relevant då en sådan relation skulle tyda på att hälsoinriktade interventioner utöver en direkt effekt även kan generera hälsovinster över en mycket lång tidsperiod.
Effekter av lokala hälsoförhållanden studeras
I denna studie undersöker vi hur hälsa överförs mellan generationer inom en och samma familj. Ett unikt datamaterial över barn födda i Sverige 1930–1934 möjliggör uppföljning över hela livet och innehåller riklig information om deras föräldrar. Dessutom har vi information om den lokala spädbarnsdödligheten för året då alla mammor till barnen föddes.
Detta ger möjligheter att fastställa ett orsakssamband då de lokala historiska hälsoförhållanden som rådde när dessa mödrar låg i livmodern kan ses som en hälsochock som är given och inte kan påverkas av deras framtida barn. Sammantaget innebär detta att vi kan undersöka de intergenerationella effekterna av hälsa över en tidsperiod om 130 år.
Vi studerar dels om de lokala hälsoförhållandena som rådde när mödrarna till barnen låg i livmodern påverkar nästa generations dödlighet i olika skeden av livet. Vi studerar även hur dessa tidiga hälsoförhållanden påverkat nästa generations socioekonomiska status. Vidare undersöks om det finns skillnader i dessa effekter för olika grupper.
Effekterna varierar mellan olika grupper
Enligt våra resultat går hälsa ”i arv” mellan generationer. Särskilt starkt är detta samband mellan mödrar och söner. Medan tidigare forskning visat att det finns effekter av föräldrars hälsa på barnens hälsoutfall tidigt i livet, visar våra resultat att hälsoeffekten senare i livet kan vara betydligt större än i unga år.
Men förhållandet är komplext. För det första ser vi att den intergenerationella effekten av hälsa på dödlighet framförallt drabbar relativt priviligierade grupper. De män som har en hälsonackdel till följd av att deras mödrar i ett tidigt stadium påverkades av dåliga lokala hälsoförhållanden kommer från bättre ekonomiska förhållanden.
För det andra finns en tydlig och relativt stor intergenerationell effekt av hälsa på inkomster – en procentenhets ökning i mödradödlighet är förenat med en procent lägre inkomst i vuxen ålder för nästa generation. Men sambandet gäller framför allt för döttrar och inte söner, och dessutom för döttrar i familjer från relativt dåliga ekonomiska förhållanden.
IFN Working Paper nr 1125, "The Long Shadow of Past Insults. Intergeneration Transmission of Health over 130 Years" är författat av Claudia Andreella, University of Duisburg-Essen and CINCH, Martin Karlsson, University of Duisburg-Essen and CINCH, Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Matthias Westphal, University of Duisburg-Essen, CINCH and RGS Econ. Kontakta Therese Nilsson, therese.nilsson@ifn.se, om du vill veta mer.
